Vad gör en hematolog?

En hematolog är den specialistläkare du träffar om du har en blodsjukdom eller om man misstänker att du har det. Det finns blodsjukdomar som är cancer och de som inte är cancer, men alla sköts av en hematolog.

Fakta

  • Sex års studier på läkarprogrammet.
  • Specialiststudier i hematologi (längden varierar beroende på lärosäte).

Vad är en hematolog?

En hematolog är en läkare som är specialist på sjukdomar i benmärgen där vårt blod bildas och på sjukdomar i lymfsystemet. Utbildningen till hematolog innebär att först gå läkarlinjen och efter det en specialistutbildning i hematologi.

Hematologi är den vetenskap som handlar om blodet, lymfsystemet och de sjukdomar som kan uppstå där. 

Vad gör en hematolog?

Hematologer är utbildade för att känna igen och ställa diagnos vid olika typer av sjukdomar i lymfsystemet och i benmärgen där blodet bildas.

Efter en diagnos ska hematologen göra en behandlingsplan. Behandlingen ska följas upp och utvärderas. I arbetsuppgifterna ingår också att stötta den som är sjuk och närstående under utredning, behandling och uppföljning.

När träffar man en hematolog?

Det är vanligast att avvikande värden på blodkroppar upptäcks i primärvården, till exempel på en vårdcentral eller hälsocentral. Där är det ofta en allmänläkare eller sjuksköterska som upptäcker ett symtom eller ett blodvärde som avviker och som kan vara cancer eller en annan blodsjukdom.

Ibland är värdena på de röda- och vita blodkropparna eller blodplättarna så avvikande att allmänläkaren skickar en remiss till en hematologmottagning direkt. Då får du träffa en hematolog för att följa upp värdena.

Allmänläkaren skickar också en remiss till hematologen om man inte riktigt vet hur de avvikande värdena ska tolkas.

I andra fall kan allmänläkaren på vårdcentralen själv beställa olika undersökningar innan man bestämmer om det behövs en remiss till hematologen. Det kan till exempel vara blodprover, röntgenundersökningar eller vävnadsprover

Hos hematologen

Första gången du träffar en hematolog görs en läkarundersökning och du får berätta om hur du mår. Beroende på vad provsvaren visar kan hematologen vilja ta ett vävnadsprov från benmärgen, en så kallad benmärgsbiopsi.

Hematologen kan också vilja komplettera med andra undersökningar, som röntgen.

När det kommit svar på alla undersökningarna som är gjorda sätts en behandlingsplan upp.

Behandlingsplanen är skräddarsydd för varje person och tar hänsyn till flera olika faktorer. Vid cancer kan det till exempel vara i vilket stadie cancern är, hur du mår och om du har några andra sjukdomar.

Behandlingar

Blodcancersjukdomar behandlas nästan alltid bara med läkemedel. Det kan vara cytostatika, målinriktade behandlingar och immunterapi.

En hel del blodcancerformer behandlar man inte till en början. Då får du gå på regelbundna kontroller.

Val av behandling beror på vilken typ av cancer du har men också vilka egenskaper cancerformen har och vad läkaren bedömer att du klarar av. 

En del behandlingar, som stamcellstransplantation, är mycket krävande och alla klarar inte av att gå igenom den behandlingen.

När någon har blodcancer är det vanligt att ge cellgifter, cytostatikabehandling. Cytostatikan når celler som cirkulerar i blodet och som inte går att operera bort. Behandlingen kan ges både för att bota och för att bromsa sjukdomen.

Målinriktade behandlingar kan påverka ämnen som styr cancerns tillväxt.

Vid immunterapi används det egna immunförsvar för att bekämpa cancersjukdomen.

Det finns inte en cancerbehandling som passar alla, utan varje person behandlas individuellt. Hur behandlingen, eller kombinationen av behandlingar, läggs upp bestäms av ett team av specialister och beror på flera olika faktorer. Här visas de fyra vanligaste behandlingsformerna.

Stötta och vägleda

Hematologen har hand om den medicinska behandlingen men ska också kunna ge stöd. 

Hematologen ger information om olika behandlingsalternativ, vanliga biverkningar och vad du själv kan göra för att minska risken för en del biverkningar. I samråd med dig bestämmer hematologen vilken behandling som passar bäst utifrån dina önskemål och förutsättningar.

Hematologen ska också förklara medicinsk information på ett begripligt sätt och svara på frågor och funderingar.

Tillsammans med kontaktsjuksköterskan kan hematologen också ge dig och dina närstående stöd. Det kan handla om hjälp att hantera stress, ångest, oro och andra känslor som ofta kommer i samband med en cancerbehandling.

Forskning

En del hematologer arbetar både med de som är sjuka och och med att forska. Genom forskning kan de till exempel vilja hitta effektivare behandlingar med färre biverkningar och få större förståelse för sjukdomens egenskaper.

Oavsett om hematologen forskar eller inte är han eller hon insatt i den senaste cancerforskningen och vet när det sker förändringar i till exempel hur en viss sjukdom ska behandlas.

Porträtt Martin Höglund

Frågor och svar om hematologi

Martin Höglund är överläkare på Hematologmottagningen Akademiska sjukhuset, Uppsala. Här svarar han på våra frågor om hematologens arbete.

Vad gör en hematolog?

En hematolog ställer diagnos och behandlar patienter som har någon sjukdom i blodet, benmärgen eller lymfkörtlarna. Många hematologer bedriver också forskning om dessa sjukdomar.

Varför blir man remitterad till en hematolog?

Om din läkare misstänker en sjukdom i blodet, benmärgen och/eller lymfkörtlarna blir du remitterad till en hematolog som är specialist på sjukdomar i blodet. Det kan handla om allvarlig blodcancersjukdom men ibland om ett mer godartat tillstånd. 

Vilka undersökningar utför du?

Först genomför jag en vanlig kroppsundersökning för att avgöra om lymfkörtlarna eller mjälten är förstorade. Därefter följer ofta en benmärgsundersökning. Sedan följer en granskning av blod och benmärg i mikroskop.

Vilka sjukdomar utreds av en hematolog?

Anemier (blodbrist), tromocytopenier (brist på trombocyter = blodplättar), akuta och kroniska leukemier, myelom och olika typer av lymfom (lymfkörtelcancer).

Vilka andra yrkesgrupper arbetar du nära?

Sjuksköterskor och undersköterskor. Andra läkarspecialiteter som hematopatologer, kliniska genetiker och tranfusionsmedicinare. 

Vilka symtom brukar patienter du möter ha?

Trötthet (fatigue), blödningsbenägenhet, infekionsbenägenhet och smärtor från skelettet samt nattsvettningar. 

Är det någon speciell forskning inom ditt ämne du hoppas extra mycket på?

Jag hoppas på olika former av immunterapi och på att det ska hittas fler måliniktade läkemedel vid akut myeloisk leukemi.


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.