Hosta är det vanligaste symtomet vid lungcancer. Historiskt har sjukdomen mest drabbat män, men i dag insjuknar allt fler kvinnor. Rökning är den vanligaste orsaken till cancer i lungorna. 

Fakta

  • Enligt beräkningar ligger rökning bakom 80–90 procent av lungcancerfallen
  • De flesta patienterna är 6080 år
  • Det vanligaste symtomet på lungcancer är hosta

Vad är lungcancer?

Vid lungcancer är det i de flesta fall en cell i lungornas slemhinna som har börjat dela sig ohämmat och efter en tid – kanske flera år – bildat en tumör.

Det är vanligt med metastaser i lungorna. En förklaring är att när blodet i kroppen kommit tillbaka till hjärtat går det först till lungorna för att ta upp nytt syre.

Illustration lungor
Lungornas viktigaste uppgift är att förse blodet med syre och att avlägsna koldioxid. Lungorna är uppbyggda av elastisk bindväv, så att de kan utvidgas som en ballong när vi andas in och dras samman när vi andas ut. Illustration: Thomas Krebs

Symtom på lungcancer

Vanliga symtom på lungcancer är

  • hosta, torrhosta eller blodiga upphostningar
  • andfåddhet i vila
  • smärta i bröstkorgen
  • pipande eller väsande andning
  • lunginflammation
  • viktnedgång och tappad matlust

Många olika symtom kan förekomma vid lungcancer. Ofta är det sjukdomstecken som också är vanliga vid andra lungsjukdomar. Symtomen kommer sällan i ett tidigt skede av sjukdomen.

Hosta

Det vanligaste symtomet på lungcancer är hosta. Hostan beror på irritation i luftvägarnas slemhinna, men kan också orsakas av att luftvägarna trycks ihop av tumören så att man måste hosta.

Det kan antingen vara torrhosta eller upphostningar med slem som ibland innehåller blod. Blodiga upphostningar bör alltid leda till läkarbesök. En hosta som ändrar karaktär på något sätt bör även den föranleda ett läkarbesök.

Andfåddhet

Andfåddhet i vila eller vid lätt ansträngning kan vara ett symtom på lungcancer. Andfåddheten beror då på förträngningar i luftvägarna som gör det svårare att andas.

Smärta i bröstkorgen

Smärta i bröstkorgen kan vara ett tecken på lungcancer.

Pipande eller väsande andning

Pipande eller väsande andning kan uppträda om sjukdomen leder till förträngning i luftvägarna.

Lunginflammation

Lunginflammation med feber, frysningar och svettningar är ibland symtom vid lungcancer. Orsaken brukar vara att tumören har vuxit in i ett luftrör så att det täppts igen och blivit inflammerat.

Avmagring och aptitlöshet

Avmagring, aptitlöshet och trötthet är symtom som brukar komma sent i sjukdomen.

Metastaser

För en del patienter kommer de första symtomen från metastaser, dottertumörer. Då kan symtomen vara svullna lymfkörtlar på halsen eller ovanför nyckelbenet. 

Sväljsvårigheter, heshet och andnöd kan också orsakas av metastaser.

Spridning kan även ske till andra delar av kroppen och ger då symtom beroende på ställe.

Olika former av lungcancer

Det finns olika typer av lungcancer. Indelningen bygger på cancercellernas utseende och ursprung. De två stora huvudgrupperna är småcellig lungcancer och icke-småcellig lungcancer.

Till den icke-småcelliga varianten räknas adenocarcinom och skivepitelcancer.

Icke-småcellig lungcancer

Adenokarcinom är den typ som ökar mest och är numera den vanligaste formen av lugncancer hos både män och kvinnor. Den växer från körtelceller i lungans slemhinna. En annan liknande cancerform kallas bronkioalveolär lungcancer.

Skivepitelcancer är den näst vanligaste formen bland både män och kvinnor. Namnet kommer av att den bildas i så kallat skivepitel, en vävnad där cellerna är platta och skivformiga och ligger i lager på lager. Den utgår från lungans bronker.

Småcellig lungcancer

Småcellig lungcancer består av små, tätt packade celler som till formen liknar havrekorn.

Småcellig lungcancer växer fort och brukar därför ofta vara spridd utanför bröstkorgen när den upptäcks.

Molekylära förändringar

Idag baseras indelningen av lungcancer alltmer på olika undergrupper beroende på vilka molekylära förändringar som ses i tumörvävnaden. Denna indelning är nödvändig då behandling ges utifrån vilka gener eller molekyler som uttrycks i tumörcellerna.

Lungsäckscancer

Lungsäckscancer betyder att ett malignt mesoteliom har uppstått i lungsäcken, pleuran. Det är en ovanlig sjukdom. I Sverige insjuknar drygt 100 personer/år.

Vid misstanke om lungsäckscancer ska man alltid fråga vad personen har arbetat med tidigare.

De flesta fall har koppling till exponering av asbets. Om du har utsatts för exponering av asbets i ditt yrke ska sjukdomen anmälas som arbetsskada.

Andra bakomliggande orsaker kan vara tidigare strålbehandling mot bröstkorgen (med de doser som förekom förr), exponering för eritonit som är en mineralfiber som inte är av asbetstyp samt genetiska faktorer och virus.

Rökning har inget samband med mesoteliom.

Symtom vid lungsäckscancer kan vara

  • andfåddhet
  • trötthet
  • aptitlöshet
  • och viktnedgång.

För att upptäcka lungsäckscancer kan PET-CT i de flesta fall skilja på godartade förtjockningar av lungsäcken mot elakartade. Men för att få en säker diagnos krävs ofta att man tar ett vävnadsprov, så kallad biopsi.

Behandlingen vid lungsäckscancer utgörs framför allt av cytostatika. Strålbehandling kan ges palliativt vid lokal smärta eller mot lokalt irriterande metastas.

Immunterapi har i mindre studier visat sig kunna ha effekt. Men det är i dagsläget ingenting som rekommenderas som standardbehandling.

Hur upptäcker man lungcancer?

När läkaren misstänker lungcancer blir första åtgärden att röntga lungorna. I de flesta fall upptäcks sjukdomen på röntgenbilden. Både dess läge och storlek brukar kunna fastställas.

Patient på brits som undersöks med datortomografi.
Vid lungcancer görs ofta en kompletterande undersökning med datortomografi, som kan ge ytterligare information om hur stor tumören är. Foto: Olle Nordell

Röntgenbilden ger också ofta en bra uppfattning om vilken typ av lungcancer det är fråga om. Små tumörer kan dock vara svåra att se.

Här får du råd inför läkarbesöken

Olika undersökningar vid misstänkt lungcancer:

Datortomografi

Vid misstänkt lungcancer görs i många fall en kompletterande undersökning med datortomografi. Den undersökningen kan ge ytterligare information om hur stor tumören är.

I datortomografen används röntgenstrålar. Bilden sammanställs sedan av en avancerad dator och kan visas på en bildskärm eller på en papperskopia.

Datortomografin är också viktig för att se om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna mellan lungorna eller till andra organ.

Vid undersökningen ligger patienten på en brits inne i en cirkelformad öppning i apparaten.

PET, positronemissionstomografi

En annan metod som allt mer används för att upptäcka lungcancer kallas för PET, positronemissionstomografi.

Denna metod avbildar tumören på ett annat sätt genom att visa om det finns aktiva tumörceller, vilket är viktig kunskap vid ställningstagande till behandling.

PET genomförs som tillägg till eller i kombination med datortomografi.

Bronkoskopi

Bronkoskopi är en vanlig undersökning vid misstänkt lungcancer. Den är också viktig inför en operation. Då används ett bronkoskop som är en böjlig rörkikare som förs ner i lungorna via svalget och luftstrupen.

Genom bronkoskopet kan läkaren inspektera luftstrupen och luftrören. Före bronkoskopin får patienten ett avslappnande medel och lokalbedövning.

Läkaren kan inte bara titta på luftrören genom bronkoskopet, utan också föra in ett speciellt instrument med vars hjälp ett prov av den misstänkta lungvävnaden tas ut.

Undersökningen av provet visar om patienten har cancer eller kanske någon annan sjukdom som kräver behandling.

Provsvaret kan också tala om vilken typ av cancer det är. Den informationen är viktig för att läkaren ska kunna föreslå en lämplig behandling.

Bronkoskopi är naturligtvis mest användbar om cancern sitter så att den kan inspekteras via luftrören.

Cellprov med biopsi

I andra fall, när cancern växer i lungornas yttre delar, kan cellprovet tas med en tunn nål som förs in genom bröstkorgsväggen till den misstänkta tumören. Det kallas biopsi.

Läkaren tar hjälp av en röntgenbild på en bildskärm för att styra nålen rätt. Med nålen sugs celler upp från den misstänkta cancern och skickas sedan för undersökning.

Torakoskopi

Torakoskopi är ett sätt att undersöka lungsäcken. Då sätts en rörkikare in genom ett litet snitt som läkaren gör i bröstkorgens hud.

Mediastinoskopi

Mediastinoskopi är en undersökningsmetod där man undersöker om det finns spridning av tumören i lymfkörtlar utanför lungan, i anslutning till området nära luftstrupen och mellan de båda lungorna.

Detta har stor betydelse för ställningstagandet till vidare behandling.

En annan metod är undersökning av upphostat slem, som kan innehålla cancerceller. Slemprov brukar samlas in efter bronkoskopin tre morgnar i rad.

Metoden är inte helt tillförlitlig och måste därför kombineras med andra undersökningar. Dessutom kan somliga patienter inte hosta upp något slem.

Inför en operation undersöks även lung- och hjärtfunktionen. Det är viktigt för att bedöma om patienten orkar med en påfrestande operation.

Läs om lungcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om lungcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Läs om lungcancer i lugn och ro

Få vår broschyr om lungcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Tumörstadier vid lungcancer

Lungcancer delas in i fyra olika stadier:

  • Stadium I är en begränsad tumör som inte spridit sig utanför lungan eller luftrören.
  • Vid stadium II och III är även närliggande lymfkörtlar angripna.
  • Stadium IV betyder att cancern är spridd med metastaser i andra organ.

Det är framför allt stadium I och II som kan opereras och/eller strålbehandlas i botande syfte. Skillnaderna mellan de olika stadierna är dock inte så skarpa som det kan låta.

Det finns alltid gränsfall och vissa fall kan förbehandling med läkemedel göra att lungcancer blir möjlig att operera eller strålbehandla bort.

Läs mer om olika tumörstadier

Hur behandlas lungcancer?

Vid lungcancer är operation den metod som botar flest patienter. Även strålbehandling kan användas i botande syfte. Ensamt eller tillsammans med läkemedel.

Vanligtvis kombinerar man strålbehandlingen med cytostatika, men även behandling med immunterapi eller så kallad målinriktad behandling kan bli aktuellt.

Strålbehandling har speciellt betydelse vid tillfällen då det är olämpligt att operera. Till exempel vid dåligt allmäntillstånd, och ges då med höga doser.

I vissa fall kan strålbehandling också ges efter operation, då det är osäkert om kirurgin varit tillräcklig. Strålbehandling ges också i många fall för att lindra symtom.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Läkemedel som cytostatika, immunterapi och målinriktad behandling används i dag framför allt med för att minska tumörbördan. Syftet är då att lindra symtom och hindra försämring i sjukdomen.

I vissa fall har det visat sig att en kombinationsbehandling av olika läkemedel kan ge mycket lång överlevnad och möjligen bota en lungcancersjukdom även om den är avancerad.

I dag finns ett flertal nya möjligheter till medicinsk behandling med hämmare av speciella signalvägar i tumörcellerna och immunterapi som stärker kroppens förmåga att angripa tumörcellerna.

Dessa behandlingar används framför allt vid spridd sjukdom, men även vid lokalt avancerad lungcancer.

Mer om de olika behandlingsmetoderna:

Kirurgi

En tredjedel av patienter med nyupptäckt lungcancer kan opereras. Det är i de flesta fall fråga om adenokarcinom eller skivepitelcancer. En förutsättning är att tumören upptäcks i ett tidigt skede.

Under många år var det sällsynt att småcellig lungcancer opererades. Men om den upptäcks tidigt kan även denna tumörform opereras.

Operationen utformas med hänsyn till hur stor cancern är, men framför allt beroende på var i lungan den växer.

Om den är tydligt begränsad till en lunglob räcker det ofta med så kallad lobektomi. Det innebär att den lunglob där tumören finns tas bort. Om cancern växer i mer än en lob opereras hela lungan bort, pulmektomi.

Operationen tar normalt ett par timmar, men i mer komplicerade fall kan den ta 4–5 timmar. Efter operationen vårdas patienten på sjukhus 5–7 dagar.

Läkningstiden är dock betydligt längre och sjukskrivningstiden brukar vara minst 6–8 veckor, bland annat beroende på vilket arbete patienten har.

Beroende på hur mycket av lungan som tas bort, kan patienten efter operationen känna viss andfåddhet vid ansträngning. Detta brukar dock lindras med tiden.

Strålbehandling

Om det finns risk för återfall brukar operationen kompletteras med strålbehandling. Strålningen ges då i allmänhet en gång om dagen varje vardag under 4-6 veckor.

Patienter som inte kan opereras får strålbehandling i högre stråldoser i botande syfte.

I dag finns tekniker som gör det möjligt att ge mycket höga stråldoser med vanliga strålapparater mot tumören utan att öka risken för skador på normala vävnader.

Det pågår även försök där strålningen ges flera gånger per dag, men i lägre dos vid varje tillfälle. Strålbehandlingen kombineras många gånger med läkemedel och framför allt cytostatika.

En mindre vanlig metod för strålbehandling är brakyterapi. Ett risgrynsstort korn av ett radioaktivt ämne placeras i en kateter mitt för tumören. Behandlingen upprepas 2–3 gånger med en veckas mellanrum och pågår varje gång några minuter.

Fördelen med metoden är att det blir en mycket hög stråldos närmast strålkällan, det vill säga i tumören, men inte i den friska, omgivande vävnaden. Metoden används främst till patienter som sedan tidigare har genomgått strålbehandling av lungan. 

Läs mer om strålbehandling

Cytostatikabehandling

Cytostatika är läkemedel som angriper framför allt celler som håller på att dela sig.

En fördel med cytostatika och andra läkemedel är att medlet förs ut med blodet och därför kan nå även cancerceller som spridit sig i kroppen.

Behandlingen brukar resultera i remission, det vill säga att cancern krymper rejält.

Detta ses i synnerhet hos patienter med småcellig lungcancer som inte tidigare har fått cytostatika. Hos några patienter försvinner cancern helt.

Flera vetenskapliga studier har visat att cytostatika förlänger livet för patienter med lungcancer. Ett antal patienter kan också botas och bli helt fria från sjukdomen. 

Läs mer om cytostatikabehandling

Målinriktad behandling

I dag har man möjlighet att behandla patienter med icke-småcellig lungcancer med specifika signalhämmare av cancercellernas tillväxt, så kallade EGFR-tyrosinkinashämmare.

De här läkemedlen i tablettform är effektiva hos patienter med tumörer där just signalmolekylen EGFR är förändrad, muterad.

Därför är det viktigt att analysera EGFR i tumören inför denna behandling. Vissa patienter kan svara mycket bra på denna behandling.

Nu finns också en grupp av läkemedel, som kallas ALK-hämmare och ROS1-hämmare. De verkar mot en speciell, ovanlig form av icke-småcellig lungcancer som hämmar en annan signalväg i tumörcellerna.

Dock är det endast en mindre andel av patienterna som har nytta av denna behandling. Det är därför viktigt att analysera om denna signalväg finns i tumören för att kunna ge rätt behandling till rätt patient.

Detta gäller även andra mer ovanliga molekylförändringar (förändring av signalvägen BRAF) i tumörceller som nyligen godkänts för behandling.

För vissa patienter med nydiagnostiserad och avancerad, stadium III och IV, icke-småcellig lungcancer finns i dag möjlighet att behandla med läkemedel som hämmar tillväxten av tumörens blodkärl.

Immunterapi - knutpunktshämmare (checkpointhämmare)

I dag är immunterapi en del av rutinbehandlingen vid icke-småcellig lungcancer. Både som förstahandsalternativ vid första linjens behandling och vid återfall.

Nyligen har även immunterapi godkänts för behandling vid småcellig lungcancer.

Det är framför allt så kallade PD-1 eller PD-L1-hämmare som stärker immuncellernas förmåga att angripa tumörcellerna som fått en etablerad plats i behandlingen.

Men även en andra typer av immunterapi är under utvärdering för att i kombination med PD-1 hämmare öka behandlingseffekten.

De här läkemedlen kan användas ensamma eller tillsammans med cytostatika vid framför allt vid spridd lungcancer. Men även som tillägg till strålbehandling eller operation vid lokalt avancerad lungcancer.

Immunterapi kan ha en mycket god effekt hos många patienter.

Identifiering av biomarkörer i tumören som kan förutsäga behandlingseffekten av målinriktad behandling och immunterapi ökar precisionen i behandlingsvalet. Det ger även möjligheter till individanpassad terapi hos en ökande andel patienter.

Därför krävs i många fall analys med PD-L1 testning eller av andra molekyler  innan en sådan behandling påbörjas.

Hur vanligt är lungcancer?

Varje år får cirka 4 000 personer diagnosen lungcancer. De flesta patienterna är mellan 60 och 80 år. Färre än fem procent är under 50 år vid diagnos.

Läs mer om statistik för lungcancer

Hur ser prognosen ut?

Prognosen vid lungcancer har under senare år blivit allt bättre. I dag ser vi många långtidsöverlevare och vi börjar nu se att det finns möjlighet till bot av även en avancerad lungcancer.

Men prognosen varierar mellan olika individer och beror på många faktorer. De viktigaste är tumörens storlek och eventuella spridning, tumörtyp, biologiska egenskaper, patientens allmäntillstånd och ålder.

Prognosen är fortfarande något sämre än för många andra cancersjukdomar. En förklaring är att många har långt gången sjukdom vid diagnos.

Även andra rökrelaterade kroniska sjukdomar, till exempel KOL eller hjärtkärlsjukdom, försvårar behandlingen. 

Relativ överlevnad över tid

Lungcancer relativ 5- respektive 10-årsöverlevnad 1980 - 2015 i procent. Ålderstandardisering enligt Cancer Survival Standard.

Källa: Socialstyrelsen

Grafen visar hur många procent som beräknas leva fem respektive tio år efter att ha fått sin cancerdiagnos.

Läs mer om överlevnad och annan statistik för lungcancer

Orsaker till lungcancer

Den vanligaste orsaken till lungcancer är rökning. Rökning ökar risken för alla de olika formerna, men det är särskilt tydligt för skivepitelcancer och småcellig lungcancer.

Rökning under behandlingen riskerar att försämra effekten av behandlingen samt ge ökade biverkningar.

Så kallad passiv rökning, då man inte röker själv men utsätts för cigarettrök av andra, är också en riskfaktor.

Joniserande strålning, bland annat radon, uppskattas också ligga bakom 10–20 procent av all lungcancer.

Även asbest, joniserande strålning (till exempel radon som kan finnas i bostadshus) och ämnen i arbetsmiljön, liksom bilavgaser och industriutsläpp kan öka risken för lungcancer. Särskilt om de kombineras med rökning.

Rökning bakom 80-90 procent av lungcancer

Enligt beräkningar som har gjorts ligger rökning bakom 80–90 procent av lungcancerfallen.

Kvinnornas andel bland lungcancerpatienterna ökar stadigt i takt med att de efter många års tobaksbruk kommer upp i övre medelåldern.

Asbest och andra arbetsmiljöfaktorer har enligt beräkningarna betydelse för 10–20 procent av lungcancerfallen bland män, jämfört med en procent för kvinnor.

Joniserande strålning, bland annat radon, uppskattas också l bakom 10–20 procent av all lungcancer.

Förklaringen till att summan blir över 100 procent är att flera faktorer kan samverka.

Det är till exempel väl känt att kombinationen av asbest och rökning eller radon och rökning ger en mycket större riskökning än asbest, radon och rökning var för sig.

Rehabilitering vid lungcancer

Redan när du fått besked om att du har lungcancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Vart ska jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Lungcancerföreningen

Lungcancerföreningen är en ideell patientorganisation som är till för patienter och närstående. Kontaktpersonsverksamhet finns.

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Hjälp oss besegra cancer snabbare

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Hur fungerar lungorna?

Lungornas viktigaste uppgift är att förse blodet med syre och att avlägsna koldioxid.

Lungorna är uppbyggda av elastisk bindväv, så att de kan utvidgas som en ballong när vi andas in och dras samman när vi andas ut.

Lungvävnaden är ömtålig och far illa av smutsig, kall och torr luft. Därför fungerar näsan, luftstrupen och luftrören som en luftkonditioneringsanläggning som renar, värmer upp och fuktar luften.

Utrymmet mellan lungorna kallas mediastinum. Där finns lymfkörtlar, viktiga blodkärl (bland annat stora kroppspulsådern), hjärtat, matstrupen och luftstrupen.

Luftstrupen delar sig i två luftrör, bronker, ett till vardera lungan. Inne i lungorna förgrenas luftrören i allt mindre gångar. De allra minsta slutar i små blåsor, alveoler.

Varje lunga har miljontals små alveoler. Runt varje alveol finns många kapillärer, som är den minsta typen av blodkärl. Både alveolerna och kapillärerna har mycket tunna väggar så att exempelvis syre och koldioxid kan passera.

När blodet rinner genom kapillärerna tar de röda blodkropparna upp syre från inandningsluften i alveolerna. Blodet transporterar sedan runt syret till kroppens alla celler. Samtidigt lämnar det ifrån sig koldioxid som försvinner med luften vi andas ut.


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.