Vad är arvsrätt?

Arvsrätten är en uppsättning regler som styr vem som ärver och hur arvet ska fördelas när någon har gått bort.

Reglerna finns i Ärvdabalken och omfattar allt från bouppteckning och dödsbodelägarkretsen till arvskifte och fördelning av tillgångarna.

Vill man att ens tillgångar ska fördelas på ett annat sätt än vad som bestäms i lagen kan man upprätta ett testamente.

Hur man upprättar ett giltigt testamente och vad man kan testamentera regleras i Ärvdabalken. 

Arvsklasser

Arvsrätten delas in i olika arvsklasser.

• Första arvsklassen: består av bröstarvingar, det vill säga barn och/eller barnbarn i rakt nedstigande led.
• Andra arvsklassen: om den avlidna inte har bröstarvingar fördelas arvet till föräldrar, syskon och syskonbarn.
• Tredje arvsklassen: mor- och farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar och morbröder.

Andra släktingar, som kusiner, har inte legal arvsrätt.

Ett arv fördelas bara mellan arvingar i samma arvsklass och man går inte vidare till nästa arvsklass om det finns en arvinge i en tidigare arvsklass.

Finns det ingen arvinge i första, andra eller tredje arvsklassen ärver Allmänna Arvsfonden hela kvarlåtenskapen.

Avsteg från den här arvsordningen görs bara om det finns ett giltigt testamente. 

En vanlig missuppfattning som finns är att makar och sambor ärver varandra. Varken makar eller sambor ingår i någon arvsklass, men det finns särskilda bestämmelser för efterlevande make eller maka.

Fri förfoganderätt

En make eller maka ärver med så kallad fri förfoganderätt.

Fri förfoganderätt betyder att man har rätt att disponera över arvet så länge man lever men att efter båda makarnas bortgång kommer arvet efter den först avlidna tillfalla den personens arvingar.

Särkullbarn, barn som inte är makarnas gemensamma, har dock rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång och behöver inte vänta på sitt arv.

Sambor ärver inte varandra utan barn till sambor ärver sin förälder direkt. 

Om du vill att arvet ska fördelas på ett annat sätt, eller till ett ändamål du själv väljer, behöver du upprätta ett testamente.

I testamentet kan du själv bestämma hur du vill fördela dina tillgångar. Eventuella bröstarvingar kan dock alltid kräva att få sin laglott, som är hälften av arvslotten.

Giltigt testamente

För att upprätta ett giltigt testamente finns det några saker som är extra viktiga att tänka på.

Testamentet ska vara upprättat skriftligen, undertecknas av dig personligen samtidigt som två vittnen närvarar och bevittnar din underskrift.

I testamentet kan du fördela dina tillgångar sak för sak, eller i andelar. Du kan testamentera till en eller flera personer eller ändamål, ange gärna personnummer eller organisationsnummer så att testamentestagaren tydligt kan identifieras.

Om du istället vill testamentera en bestämd summa eller sak, t ex en stol eller en fastighet kallas det för ett legat. Viktiga begrepp att känna till är fri förfoganderätt och full äganderätt.

Fri förfoganderätt innebär att du kan testamentera till en person, till exempel sambo eller maka, men även bestämma vad som ska hända med din del av arvet efter den personens bortgång.

Det innebär att personen förfogar över arvet, men har inte rätt att ge bort eller testamentera över dina tillgångar.

Full äganderätt innebär att arvet tillfaller den valda personen utan begränsningar. Testamente gäller i original och bör därför förvaras på ett säkert ställe.

Testamentera till Cancerfonden

Alla gåvor är värdefulla för Cancerfonden – stora som små. När du testamenterar till Cancerfonden kan du känna dig trygg med att vi förvaltar din vilja på bästa sätt och ser till att din testamentsgåva ger största möjliga tillskott till svensk cancerforskning.