Arvslott och laglott

Vad betyder arvslott och laglott – och vad är skillnaden? Vår jurist och testamentshandläggare Louise Ekholm reder ut begreppen. 

Vad är arvslott? 

  • Arvslott är arvtagarens del av den avlidnes kvarlåtenskap.
  • Kvarlåtenskapen är de tillgångar som finns kvar efter att den avlidnes skulder har betalats.
  • Arvslottens storlek varierar beroende på hur stora tillgångar som finns kvar och hur många personer som ska dela på dem.

Om en avliden saknar testamente, inte är gift och har två barn delas kvarlåtenskapen enligt lag i två lika stora arvslotter, och barnen får hälften var. 

Vem har rätt till arvslott?  

I svensk arvsrätt finns en legal arvsordning som anger vilka släktingar som ärver dig.

  • Har du barn eller barnbarn (bröstarvingar) är det i första hand de som ärver dig.
  • I andra fall kan föräldrar, hel – och halvsyskon, far- och morföräldrar eller farbröder, fastrar, morbröder och mostrar ärva dig.
  • Kusiner ärver inte enligt lag.
  • Saknar du arvsberättigade släktingar blir Allmänna arvsfonden din legala arvinge.

När någon av dina släktingar ärver dig får de en arvslott, och arvslottens storlek beror på hur många de är som delar på arvet. 

Vad är skillnaden på arvslott och laglott? 

Den största skillnaden är vilka som har rätt till arvslott respektive laglott.

Alla släktarvingar kan ha rätt till arvslott, medan laglott är något som enbart den avlidens bröstarvingar (barn, barnbarn osv) kan få del av. Make/maka har aldrig rätt till någon laglott.  

Laglotten är alltid hälften av arvslotten. Om en avliden saknar testamente, inte är gift och har två barn är respektive barns arvslott hälften var av kvarlåtenskapen.

Eftersom laglotten är hälften av arvslotten, innebär det att barnens laglotter är 25 % var av kvarlåtenskapen. Det betyder att 50 % av kvarlåtenskapen utgör barnens laglotter, och resterande 50 % är deras arvslotter.

Att det är viktigt att skilja på laglott och arvslott beror bland annat på att den avlidne har olika stor möjlighet att genom testamente förfoga över de här andelarna.

Barnen kan alltid begära sin laglott men föräldern kan själv bestämma om någon annan ska få del av vad som annars hade ingått i barnens arvslott.

Arvslott och laglott – utan testamente

50 % av kvarlåtenskapen utgör barnens laglotter, och resterande 50 % är deras arvslotter. Att man särskiljer såhär beror på att föräldern har olika stor möjlighet att genom testamente förfoga över andelarna. 

Samtliga legala släktarvingar kan ha rätt till arvslott.

Laglott är reserverat enbart för den avlidens bröstarvingar (barn, barnbarn osv).

Laglotten är alltid hälften av arvslotten. Om en avliden saknar testamente, inte är gift och har två barn är respektive barns arvslott en hälftendel av kvarlåtenskapen.

Eftersom laglotten är hälften av arvslotten, innebär det att barnens laglotter är vardera 25 % av kvarlåtenskapen. 

Vem har rätt till laglott? 

  • Enligt svensk rätt har så kallade bröstarvingar rätt till laglott.
  • En bröstarvinge är ofta testators barn (biologiskt eller adopterat), men kan även vara barnbarn, barnbarnsbarn osv.
  • Barnbarn eller deras barn ärver i fall där deras förälder (testators barn) är avliden. 

Om en person har haft två barn (bröstarvingar) där ett av dem avlidit och efterlämnat egna barn kommer personens barn ärva tillsammans med sina syskonbarn (den avlidnes barnbarn), som ärver sin avlidne förälder.  

Make/maka eller sambo har aldrig rätt till laglott. Make/maka ärver före gemensamma barn, som trots att de är bröstarvingar får vänta på sin laglott tills båda föräldrar avlidit.

Särkullbarn (barn från tidigare förhållanden/inte gemensamma barn) har rätt till sin laglott direkt, även i fall där föräldern gift om sig och även om föräldern i testamente angett annat. Detsamma gäller barn till sambor. 

Testa vår arvsgenerator för att se vem om ärver dig

Kan man testamentera bort arvslott? 

Utgångspunkten i svensk rätt är att var och en får göra vad den vill med sin egendom, både under livets gång och vid livets slut.

Om en person har bröstarvingar har dessa alltid rätt till sin laglott (som utgör hälften av barnets arvslott). Den del som inte utgör laglott, som kallas arvslott, kan testamenteras bort till annan än personens barn.  

Om en person är ogift och har två barn har dessa rätt till sina laglotter, som utgör hälften av personens kvarlåtenskap.

Den andra halvan (arvslotten) kan genom testamente tillfalla någon annan.

Det är även möjligt att i testamente ange önskemål om att även hela, eller del av, kvarlåtenskapen ska tillfalla annan än bröstarvinge, och låta barnet ta ställning till om den ändå önskar kräva ut laglott eller om den kan respektera sin förälders vilja fullt ut.

Arvslott och laglott – med testamente

50 % av kvarlåtenskapen utgör barnens laglotter, och resterande 50 % är deras arvslotter. Att man särskiljer såhär beror på att föräldern har olika stor möjlighet att genom testamente förfoga över andelarna. 

Samtliga legala släktarvingar kan ha rätt till arvslott. Med testamente kan arvslotten tillfalla någon annan. Önskan om att även laglotten ska gå till någon annan kan uttryckas. Då får bröstarvingen ta ställning till om den ändå vill kräva ut laglott.

Laglott är reserverat enbart för den avlidens bröstarvingar (barn, barnbarn osv).

Laglotten är alltid hälften av arvslotten. Om en avliden saknar testamente, inte är gift och har två barn är respektive barns arvslott en hälftendel av kvarlåtenskapen.

Eftersom laglotten är hälften av arvslotten, innebär det att barnens laglotter är vardera 25 % av kvarlåtenskapen. 

Vem eller vilka som ska få arvslotten går att välja i testamentet – det kan vara släktingar, vänner eller organisationer, som till exempel Cancerfonden.

Vad ingår i en arvslott? 

I arvslotten kan alla egendomsslag den avlidne haft ingå. Det gäller allt från

  • pengar på banken
  • värdepapper
  • fastigheter
  • bostadsrätter
  • lösöre (fordon, möbler, tavlor mm). 

Maria Adriansson Engberg

Frågor om testamente?

Läs mer om hur testamenten hanteras eller kontakta vår jurist och testamenteshandläggare Maria Adriansson Engberg på 010-199 10 10 eller [email protected]

I vår ordlista förklarar vi juridiska begrepp

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.