Läkarundersökning

Lättläst

 

Det första steget i all diagnostik är att läkaren tar upp en anamnes – sjukdomshistoria. Läkaren ställer frågor om sjukdomsförloppet, symtom, sjukdomar i släkten med mera.

Därefter gör läkaren en undersökning. Läkaren inspekterar och känner på det misstänkta organet. Det sistnämnda kallas att palpera.

Olika metoder för säker diagnos

Därefter finns många olika metoder som läkaren kan välja mellan i det fortsatta arbetet att få en säker diagnos, från blodprov till att ta bilder av kroppens inre, analysera kromosomer och gener liksom olika kemiska ämnen i blodet eller i andra kroppsvätskor eller vävnader.

Vanligtvis kombineras olika metoder för att läkaren ska kunna avgöra om det är en cancer och hur utbredd den i så fall är.

Råd inför läkarbesöken

• Skriv ner alla frågor på ett papper före besöket.
• Ta med en närstående eller vän.
• Ta upp alla besvär. Till exempel oro, dålig aptit eller sömn, smärta, illamående, avföringsrubbningar, trötthet, nedstämdhet eller problem vid sex.
• Be läkaren markera på en teckning var din eventuella tumör sitter. Även andra problemställningar som hör samman med din sjukdom blir ofta mer begripliga om läkaren ritar och berättar.
• Tala om för läkaren om du använder dig av alternativ eller komplementär medicin eller behandling.
• Be att läkaren sammanfattar informationen i slutet av samtalet och skriv eventuellt ned den, eller be läkaren ge dig en skriftlig sammanfattning.

Du kan via 1177 läsa din journal i efterhand, men tänk på att du kan få information om något som läkaren ännu inte hunnit berätta för dig.

Det kan vara svårt att hantera sådan information när man inte har tillgång till sjukvårdspersonal som kan förklara vad den nya informationen betyder för just dig.

Multidiciplinära team

Utredningstiden varierar mycket. Ibland är det mycket enkelt att ställa diagnos, medan andra cancersjukdomar kräver många undersökningar och ibland även operationer innan diagnos kan ställas.

En stor del av patienterna med cancerdiagnos diskuteras i så kallade multidisciplinära team innan olika behandlingsstrategier föreslås.

I sådana team, som finns vid i princip samtliga sjukhus, deltar läkare med olika specialistkunskaper på sjukdomen i fråga, liksom sjuksköterskor och annan vårdpersonal med speciell kompetens.

Kontaktsjuksköterska

Varje patient med cancersjukdom ska i dag ha en så kallad kontaktsjuksköterska att kunna vända sig till med frågor kring sin sjukdom. Kontaktsjuksköterskan tar vid behov kontakt med ansvarig läkare.

Du ska få information om vem som är just din kontaktsjuksköterska, och ha tillgång till ett telefonnummer (eller motsvarande) där du kan nå din kontaktsjuksköterska under kontorstid.

Rätt till en ”second opinion”

Du har också rätt att begära så kallad ”second opinion”, det vill säga en bedömning hos en annan specialist på just din sjukdom. Det kan ge en ökad säkerhet vid ställningstagandet till olika behandlingsalternativ vid allvarliga sjukdomstillstånd som cancer.

Önskar du få en sådan bedömning ska du framföra det till ansvarig läkare i första hand, eller till din kontaktsjuksköterska.

Läs mer om second opinion

Vart ska jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen