Koloskopi

Hur går det till och varför görs undersökningen?

Hur går det till och varför görs undersökningen?

Koloskopi är en av flera så kallade tarmkikarundersökningar. För att kunna utföra undersökningen behöver du genomgå vissa förberedelser, som att tömma tarmen. Dagarna innan ska du även undvika mat som innehåller mycket fibrer.

Fakta

  • Med ett koloskop kan hela tarmen undersökas.
  • Genom koloskopet kan läkaren ta vävnadsprover
  • Innan undersökningen behöver du genomgå vissa förberedelser

Vad är koloskopi?

Koloskopi är en undersökning för att titta på insidan av tjocktarmen. Instrumentet som läkaren använder kallas koloskop. Undersökningen kan visa om du har sår eller inflammationer på tarmen.

Koloskopi görs vid misstänkt kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.

Illustration av bålen med tunntarm, tjocktarm och ändtarm
Illustration av mag-tarmkanalen.

Hur går koloskopi till?

Innan undersökningen kommer du att få en liten plastslang i armen eller på handen, en så kallad venkateter. Den används om du under eller innan undersökningen skulle behöva få något lugnande och avslappnande läkemedel.

Berätta hur du känner

Många kan tycka att det känns pinsamt att behöva genomgå koloskopi, men det brukar kännas bättre om man berättar för vårdpersonalen hur man känner.

För att du inte ska känna dig naken under undersökningen får du ett lakan att lägga över dig samt byxor med ett hål där koloskopet kan föras in

Smärtstillande om du behöver

Från början kommer du att få ligga på din vänstra sida. Efter ett tag kan du behöva ligga på rygg eller på höger sida. Det är för att instrumentet lättare ska kunna föras in i tarmen.

Det kan kännas obehagligt när instrumentet förs in genom ändtarmsöppningen.

Om din tarm är mycket slingrig kan undersökningen vara lite smärtsam, men i så fall får du smärtstillande läkemedel i venkatetern som verkar direkt.

Undersökningen kan ta allt från en kvart upp mot en timme.

Förberedelser inför koloskopi 

För att kunna utföra undersökningen behöver du genomgå vissa förberedelser. Du kommer att få information om detta från mottagningen.

Förberedelserna sker vanligtvis i hemmet, men behöver man av någon anledning extra hjälp för att genomföra dessa kan man bli inlagd på en vårdavdelning inför undersökningen.

Laxering för att tömma tarmen

Lite beroende på vilken tid på dagen undersökningen ska genomföras får du dagen innan eller samma dag dricka laxerande medel.

För att undersökningen ska ge tillförlitlig information måste tarmen vara helt fri från avföring, så det är viktigt att du följer instruktionerna du får från sjukvården.

Medlet kommer att göra att du får diarré, så du behöver ha nära till en toalett under tiden du laxerar.

Mat inför koloskopi

De tre närmaste dagarna innan undersökningen ska du undvika mat som innehåller mycket fibrer. Det kan till exempel vara

  • Grönsaker – Broccoli, grönkål, kronärtskocka, avokado och paprika.
  • Frukt – Passionsfrukt, kiwi, päron, småcitrus, äpple och banan.
  • Spannmål – Vetekli, frukostflingor, knäckebröd, rågbröd och havregryn.
  • Baljväxter – Vita bönor, sojabönor, gröna ärtor, linser och kikärter.

Dagen innan du ska göra undersökningen kan du äta en lätt frukost och om du ska börja din laxering först på kvällen även en lätt lunch.

Exempel på en lätt frukost kan vara en skiva vitt bröd och ett ägg samt klar dryck. Till lunch kan man äta en liten bit kött, fisk eller vegetarisk biff, två små potatisar eller en deciliter ris eller pasta.

Grönsaker på tallrik
Undvik mat som innehåller mycket fibrer de tre närmsta dagarna innan undersökning vid koloskopi.

Efter att du har tömt tarmen på avföring får du endast dricka klara drycker. Exempel på klara drycker kan vara kaffe eller te utan mjölk, vatten, saft (ej röd), juice utan fruktkött, sportdryck eller buljong.

Tänk på att få i dig drycker med både salt och socker. Ju mer du dricker inför undersökningen desto renare kommer tarmen att bli. Du kommer att få mer utförliga instruktioner av mottagningen.

Läkemedel – undvik järntabletter

Det finns vissa läkemedel som gör det svårare att undersöka tarmen. Ett exempel är järntabletter.

Innan undersökningen ska man undvika att ta dessa läkemedel. Följ instruktionerna som du får innan du ska skoperas. 

En del personer behöver extra förberedelse innan man gör en koloskopi. Det kan till exempel vara diabetiker, de som äter blodförtunnande medicin eller har fel på hjärtats klaffar.

Om detta stämmer in på dig bör du kontakta mottagningen så fort du har fått din kallelse för att höra hur just du bör förbereda dig.

Biverkningar efter koloskopi

  • Eftersom man ofta blåser in luft i tarmen under undersökningen för att tarmen ska vidga sig, så man ser bättre, kan du efteråt känna dig uppblåst och spänd i magen.
  • Du kan också ha magknip och prutta mycket. Besvären brukar försvinna efter ett par timmar.

Om du har fått lugnande läkemedel får du ligga kvar på en säng eller brits tills dessa har gått ut ur kroppen och du känner dig stabil igen.

Efter koloskopiundersökningen kan du leva som vanligt, men om du fått lugnande medel kan du vara påverkad några timmar efteråt.

Det är rekommenderat att inte ta bilen till undersökningen då det är svårt att veta innan om du behöver få lugnande eller starka smärtstillande mediciner som påverkar förmågan att köra.

Vad kan man se med koloskopi?

Koloskopet är en cirka en och en halv meter lång, böjlig slang som är kopplat till en bildskärm. Det styrs via små rattar som gör att det går att se åt alla håll i tarmen. På bildskärmen ser man hur slemhinnan i tarmen ser ut.

  • Med koloskopi kan man upptäcka sår, inflammationer och oftast även mycket små förändringar, till exempel små polyper.
  • Med hjälp av koloskopet kan man undersöka ändtarmen, tjocktarmen och den nedre delen av tunntarmen. 
  • Koloskopi är en av flera så kallade tarmkikarundersökningar där även rektoskopi och sigmoideoskopi ingår.
Sjuksköterska håller i koloskop
Koloskopet är en cirka en och en halv meter lång, böjlig slang som är kopplat till en bildskärm. Foto: Sanna Percivall.

Ta vävnadsprover

Genom rektoskopet, sigmoideoskopet eller koloskopet kan läkaren inte bara undersöka tarmens innerväggar utan också ta ut små vävnadsprover från misstänkta delar av tarmen.

För att kunna ta dessa prover för man in en särskild tång genom instrumentet.

Vävnadsproverna skickas till mikroskopisk analys för att se om det finns cancer i dem. Det kan ta några veckor att få svar på vävnadsproverna.

Både rektoskop och koloskop används också för att ta bort polyper som kan vara förstadier till cancer.

Virtuell koloskopi

Patient på brits som undersöks med datortomografi.
Undersöknining med datortomografi. Foto: Olle Nordell

Skiktröntgen, datortomografi, kan också användas för att upptäcka tumörer i tjocktarmen, så kallad virtuell koloskopi.

Om tumören sitter i ändtarmen används magnetkameraundersökning för att ta reda på hur djupt den växer i tarmväggen och om det finns spridning till lymfkörtlar i tumörens närhet. 

Rektoskopi

Vid rektoskopi tittar man 15-25 centimeter upp i tarmen för att undersöka ändtarmen. Förberedelserna är inte lika avancerade som vid koloskopi.

Du får äta och dricka som vanligt innan undersökningen. Ibland kan du behöva ta laxermedel hemma innan undersökningen eller på mottagningen. Det är för att nedre delen av tarmen ska vara tömd på avföring.

Rektoskopi kan göras på en mottagning, vårdcentral eller på ett sjukhus. I övrigt påminner den om en koloskopi.

Frågor & svar om endoskopi

Läs mer om tjocktarmscancer och ändtarmscancer


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.