Rehabilitering bäckencancer

Efter behandling för cancer i bäckenet kan behov av bäckencancerrehabilitering finnas. Det kan röra sig om behandling efter tarmcancer, urinblåsecancer, gynekologisk cancer, sarkom, vissa blodcancersjukdomar och cancer i mäns könsorgan. 

Granskad av: Tina Nevin, leg. barnmorska och auktoriserad sexolog (NACS)

Behandling orsakar besvären

Besvären kan komma under själva behandlingen och finnas kvar när behandlingen är klar. De kan också komma en tid efter att behandlingen avslutats, ibland flera år efteråt.

Det är ofta behandlingen, inte själva cancersjukdomen, som orsakar besvären. Behandlingar som kan ge symtom är operation, strålning, cytostatika och antihormonell behandling.

Besvären kan se olika ut och vara olika svåra:

  • Du kan läcka urin eller avföring. Du kan också få problem med hård eller lös avföring, smärta och gaser. 
  • Svullnad, så kallat lymfödem, i någon kroppsdel ofta armar eller ben.
  • Känslig hud som svider och spricker. Du kan även få smärta och stickningar.
  • Du kan få bekymmer med din sexuella hälsa. Både din lust och förmåga kan påverkas.

De här besvären går att behandla. Även om de inte alltid försvinner helt går de att lindra. Det är viktigt att du berättar för din läkare eller sjuksköterska om du får besvär. 

Mag-tarmbesvär

Det finns flera orsaker till att mag-tarmfunktionen kan påverkas av cancerbehandling:

  • Strålning mot bäckenet medför risk för kroniska förändringar
  • Kirurgi mot bäckenorgan
  • Stomi
  • Cytostatika kan leda till diarré, inflammation och ödem.
  • Ändrade kostvanor.
  • Psykologiska faktorer som oro och stress kan påverka.

Under utredningen är det viktigt att kartlägga dina symtom, som kan vara komplexa och bero på flera olika saker samtidigt. Det är också viktigt att kontrollera så du inte har brist på något näringsämne på grund av dina symtom från mag-tarmkanalen.

Urinvägsbesvär

Om du har strålats eller opererats i bäckenet kan du få besvär med urininkontinens, trängningar och sveda. Läckage av urin delas upp i ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens. 

Ansträngningsinkontinens innebär att du har problem att hålla tätt när du till exempel hostar, skrattar eller är fysiskt aktiv.

Trängningsinkontinens innebär att du har täta trängningar och kan ha svårt att hinna till toaletten i tid.

Kirurgi i bäckenet kan också leda till att du kan få svårt att tömma blåsan helt.

Vad kan jag göra själv?

Det finns en mängd medicinska behandlingar framför allt läkemedel, men också kirurgi att sätta in vid besvär från urinvägarna och mag-tarmkanalen. Du kan läsa mer om dem här:

Vägledning för bäckencancerrehabilitering - RCC Kunskapsbanken

Det finns också saker du kan göra själv för att minska dina besvär. För att skydda din hud och ge bättre livskvalitet ska du vid behov erbjudas inkontinensskydd.

Bäckenbottenträning

Bäckenbottenträning kan minska eller bota besvär både vid urin- och avföringsinkontinens. Muskelstyrka är en färskvara och därför mår alla bra av att träna sin bäckenbotten minst någon gång per dag.

Bäckenbotten är en cirka en centimeter tjock, böjlig bottenplatta som består av muskler och bindväv. Den bär upp tarmen, livmodern och urinblåsan så att de inte sjunker ner. Bäckenbotten ger också stöd till ändtarmen, slidan och urinröret så att du kan hålla tätt.

För att träna upp musklerna i bäckenbotten behöver du kunna knipa med musklerna på rätt sätt och träna knipteknik, styrka, snabbhet och uthållighet.

Om du är osäker kan du hjälp av en fysioterapeut.

Så länge du har ont i underlivet efter till exempel en operation ska du undvika knipövningar. Starta försiktigt och känn efter att du inte får ont. Prata med din vårdpersonal om hur länge du ska vänta.

Det första steget är att hitta rätt muskler:

  • Knip ihop muskeln runt ändtarmen och stäng som om du ska hindra gaser. Håll kvar.
  • Sprid knipet framåt och uppåt runt slidan och urinröret eller mot pungen och penisen. Det ska kännas som ett litet lyft uppåt och inåt i underlivet.
  • Håll kvar detta knip med liten kraft tre sekunder.

När du har hittat rätt muskler kan du börja träna styrka, snabbhet och uthållighet.

Styrka: Knip så hårt du kan i sex sekunder. Vila i sex sekunder. Upprepa 5-10 gånger, tre gånger om dagen.

Snabbhet: Knip så snabbt och hårt du kan i två sekunder. Vila i två sekunder. Upprepa 10 gånger, tre gånger om dagen.

Uthållighet: Knip så länge du kan upp till en minut. Det räcker om du kniper ungefär hälften så hårt som när du tränar styrka och snabbhet. Vila sedan och träningspasset är klart.

Träna aldrig knipövningar genom att bryta av urinstrålen. Det kan göra det svårare för blåsan att tömmas.

Toalettgympa

Om du har lös avföring, läckage eller trängningar har toalettgympa ofta en bra effekt. Målet med träningen är att du ska få bättre kontroll över dina tarmtömningar.

Tanken är att du ska träna på att slappna av och hålla emot trängningsreflexen. I början kanske det bara går några sekunder – det blir bättre med tiden. 

Slappna av och andas lugnt och försök hålla dig. Du kan göra detta inne på toaletten om det känns för osäkert annars. Om du kan hålla emot avföringen ett par minuter kommer trängningen att avta. Gradvis kommer du kunna öka tiden och avståndet till toaletten.

Blåsträning

Blåsträning kan hjälpa dig om du ofta känner dig kissnödig, men bara kissar små mängder, mindre än två deciliter.

Att kissa ofta kan påverka urinblåsan så att det kan bli svårt för den att tömmas. Träningen går ut på att du ska försöka hålla dig och inte kissa för säkerhets skull.

Detta brukar göras med hjälp av att föra dagbok. Sätt upp egna mål antingen som att till exempel kissa mer än två deciliter åt gången eller att försöka hålla dig 10-15 minuter efter att du känner att du behöver kissa.

Mat och dryck

Om du läcker urin kan det vara bra att hålla koll på hur mycket du dricker och när på dygnet. Vissa drycker som kaffe och te är vätskedrivande och kanske bör du undvika dem. 

Det kan också vara till hjälp att dricka mindre ju längre fram på dagen det är för att få bättre nattsömn.

Om du har problem med lös avföring kan du behöva undvika mat som är allt för fiberrik eller lösande som katrinplommon. Alkohol kan påverka nerver och försämra din avföringsinkontinens.

Har du problem med mycket gasbildning kan du undvika att äta lök, kål, ärtor och bönor.

Vid problem med förstoppning är det däremot fiberrik kost som är bra att äta.

Be om att få träffa en dietist om du behöver vägledning.

Sköta om huden

Läckage av urin och avföring kan irritera huden. Använd parfymfri tvättolja när du tvättar dig eller bara vatten, och tvätta inte allt för ofta då det kan öka irritationen.

Du kan smörja med en fet och hudskyddande salva.

Använd gärna mjukt toalettpapper och klapptorka för att skona huden.

Andra besvär

Cancer i bäckenbotten kan också ge andra besvär som påverkan av sexlivet, lymfödem och smärta.

Flera regioner har speciella mottagningar för bäckencancerrehabilitering som du kan få remiss till eller söka själv.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Källa:

Nationellt vårdprogram Cancerrehabilitering


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.