Vulvacancer

Granskad av: Preben Kjølhede, professor i obstetrik och gynekologi, Linköpings universitet

Vad är vulvacancer?

Vulvacancer sitter oftast på de inre eller yttre blygdläpparna. Den kan också uppstå i området runt urinröret, klitoris, slidöppningen och mellangården eller på flera olika ställen samtidigt. 

Symtom på vulvacancer

Det förekommer ofta att man går lång tid med symtom innan diagnosen fastställs. De vanligaste symtomen på vulvacancer är

• klåda eller sveda under lång tid
• sår som inte läker
• en knöl i vulva
• förstorad lymfkörtel i ljumsken.

När behandling av klåda och sveda inte har hjälpt efter en månad ska vulvacancer uteslutas.

Hur upptäcks vulvacancer?

För att kunna ställa en diagnos genomgår du:

• Läkarbesök där man går igenom dina symtom, din sjukdomshistoria och vilka eventuella läkemedel som du står på
• Klinisk undersökning där längd, vikt, puls och blodtryck ingår.
• Gynekologisk undersökning med vävnadsprov från misstänkta områden samt cellprov från livmodertappen
• Undersökning där läkaren klämmer och känner igenom lymfkörtlarna i ljumskarna
• Röntgen

Vulvacancer kan uppstå på fler olika ställen i området runt blygdläpparna, slidöppningen, klitoris och mellangården. Därför är det viktigt att hela området inspekteras och att vävnadsprover tas från alla misstänkta områden.

Röntgen vid vulvacancer

Vid vulvacancer gör man en magnetkameraundersökning eller datortomografi över lilla bäckenet, inklusive ljumskarna. Vid datortomografi röntgar man också buken och bröstkorgen. 

Vid ytlig vulvacancer där cancerväxten är mindre än en millimeter på djupet behöver ingen röntgenundersökning göras.

Det finns ingen röntgenteknik som kan diagnosticera en liten spridning till lymfkörtlarna i ljumskarna. Det görs därför ultraljudsundersökning av ljumskar med ledd punktion av misstänkta eller förstorade lymfknutor. 

Hur behandlas vulvacancer?

Behandlingen beslutas efter diskussion på en nationell multidisciplinär konferens, det vill säga ett möte där experter inom flera olika områden deltar, som till exempel gynekologisk tumörkirurg, onkolog, patolog, röntgenläkare och kontaktsjuksköterska.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Kirurgi

Kirurgi är den viktigaste behandlingsmetoden vid vulvacancer. Vid mindre, lokala, välavgränsade tumörer görs vulvabesparande kirurgi. 

Det är viktigt att tumören tas bort med god marginal, en centimeter. Såret sys vanligtvis ihop , men vid större tumörer kan en rekonstruktion behöva göras. 

Detta kan  då göras med så kallad lambåteknik, det vill säga att man tar vävnad från någon närliggande kroppsområde för att återskapa vulvan.

Vanliga ställen att ta vävnad från är, förutom lokalt i vulva, baksidan av låret, insidan av låret, framsidan av låret samt buken och ljumsken.

Oftast innefattar kirurgin även borttagande av lymfknutor i ljumsken. Vid små tumörer används sentinel node teknik där enbart någon eller några enstaka lymfknutor tas bort. Vid större tumörer kan en lymfkörtelutrymning bli aktuell.

Radiokemoterapi

En kombination av strålbehandling och cytostatikabehandling kan ges om cancern inte anses kunna opereras. Det avgörs av till exempel tumörens storlek, utbredning, närhet till urinröret eller ändtarmen eller spridning till lymfkörtlar i bäckenet.

Strålbehandling ges då i fem dagar under 5–7 veckor. Cytostatikan ges veckovis om patientens allmäntillstånd tillåter det.

Radiokemoterapi kan också ges efter operation om patienten har lymfkörtelmetastas i ljumsken som är större än två millimeter.

Behandling vid återfall

Vid återfall kan ny kirurgi, radiokemoterapi, eller strålbehandling bli aktuellt.