Fakta
- Omkring 95 procent av all skivepitelcancer kan botas med operation.
- Vid utbredd skivepitelcancer kan strålbehandling vara ett alternativ.
- Symtom på skivepitelcancer kan vara en fjällig och skrovlig fläck
Skivepitelcancer förekommer oftast bland människor i de äldsta åldersgrupperna. Vanligast är att få det i ansiktet, skalpen, på öron och underläpp. Andra typiska områden är arm och handryggar och över bröstet eller underbenens framsidor.
Skivepitelcancer är en typ av hudcancer. Sjukdomen är något vanligare bland män än bland kvinnor. Skivepitelcancer i huden är den hudcancerform som ökar mest. År 2016 drabbades 6 437 personer i Sverige.
Vanliga symtom på skivepitelcancer i huden är
Diagnosen skivepitelcancer ställs med biopsi som betyder att man tar ett vävnadsprov. Vana läkare kan ofta se direkt om en hudförändring är symtom på skivepitelcancer.
Förändringen kan också förväxlas med andra hudcancerformer som malignt melanom eller basalcellscancer, men även med eksem eller andra hudsjukdomar.
Symtomen behöver inte bero på cancer.
Här kan du läsa mer om godartade hudförändringar
Skivepitelcancer kan ses som tjockfjälliga fläckar eller fjälliga skorpor i ansiktet, skalpen, på öron och underläpp. Andra områden är arm och handryggar och över bröstet eller underbenens framsidor.
Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Få vår broschyr om hudcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Detta är en ljusröd eller rödbrun fläck med otydliga kanter och skrovlig yta.
Den kan vara allt ifrån några millimeter till någon centimeter stor och sitter ofta i ansiktet på hjässan (hos tunnhåriga män) eller på händerna och underarmarnas ovansidor samt i dekolletaget.
Efter många år kan förändringen övergå till en invasiv skivepitelcancer.
Här är cancern inte fullt utvecklad utan växer endast på hudens yta. Man kan få en rodnad fläck som kan vara sårig och fjälla.
Ibland påminner den om en eksemfläck. Det vanligaste är att den uppstår på hud som har varit i solen, men den kan sitta var som helst på kroppen.
Syftet med behandlingen är att förhindra att förstadiet utvecklas till invasiv skivepitelcancer.
Små och ytliga förstadier kan ofta åtgärdas med ett ytligt ingrepp som till exempel skrapning, bränning eller frysbehandling. Innan skrapning och bränning utförs ges lokalbedövning.
Bränning sker med ett instrument med elström och vid frysning används flytande kväve som sprutas på tumören. Det kan ta upp till fyra veckor för såret att läka efter dessa behandlingar.
Efter att ha smort in tumören med en salva som gör cancercellerna ljuskänsliga behandlas du med ett speciellt ljus i åtta till tio minuter.
Behandlingen behöver upprepas igen efter en till två veckor. Efter varje behandling blir hudområdet rött och sårigt.
Det läker oftast efter tio till fjorton dagar. Behandlingen kan göra ont, men du kan få hjälp med att lindra smärtan.
Om cancern är ytlig kan man använda en salva som stimulerar immunförsvaret att stöta bort cancercellerna eller direkt förstöra dem. Behandlingen pågår i cirka sex veckor.
De sår som uppstår läker vanligen efter tio till fjorton dagar efter att behandlingen är avslutad.
Förändringen skärs bort efter att du har blivit lokalbedövad. Om såret inte går att sy ihop direkt, vilket det oftast gör, kan man behöva ta hjälp av hudtransplantation.
Du får åka hem samma dag och såret läker inom ett par veckor. Efter en hudtransplantation kan det ta ytterligare någon vecka innan såret är läkt.
En invasiv skivepitelcancer betyder att cancern växer djupare ner i huden. Den ser oftast ut som en välavgränsad knuta med hårda hudfjäll på ytan.
Ibland blir cancern sårig med skorpor. Den kan ha samma färg som huden eller vara svagt röd.
En invasiv skivepitelcancer kan sprida sig och måste därför opereras bort. Vid misstanke om spridning opereras närmaste lymfkörtlar bort och det kan bli aktuellt med datortomografi, skiktröntgen, av andra organ.
Förändringen skärs bort efter att du har blivit lokalbedövad. Om såret inte går att sy ihop direkt, vilket det oftast gör, kan man behöva ta hjälp av hudtransplantation.
Du får åka hem samma dag och såret läker inom ett par veckor. Efter en hudtransplantation kan det ta ytterligare någon vecka innan såret är läkt.
Vid utbredd skivepitelcancer där kirurgin blir mycket omfattande, eller kirurgin inte lyckats ta bort hela tumören kan strålbehandling vara ett alternativ. Strålningen ges då i mindre doser vid en serie tillfällen
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.
Hos majoriteten är dessa ingrepp botande men det finns en viss risk att skivepitelcancern återkommer och kräver ytterligare behandling eller ger spridning till lymfkörtlar.
Risken är större vid lokalisation kring öron eller läpp och vid större tumörer.
Det är ovanligt att skivepitelcancer sprider sig till andra organ och behandlingen ska då skötas av en onkolog.
Immunterapi med en antikropp mot PD-1 ("programmed cell death 1") kan erbjudas vid spridd eller lokalt avancerad skivepitelcancer då botande kirurgi eller strålning inte kan erbjudas.
Cytostatika kan komma ifråga för symtomlindring. Palliativ strålbehandling kan lindra symtom från metastaser lokalt.
Omkring 95 procent av all skivepitelcancer kan botas med operation.
Om du behöver gå på efterkontroller varierar beroende på typ av cancertumör, var den satt och vilken behandling du fick. Vid kontrollerna undersöker läkaren ärret, lymfkörtlarna och övrig hud.
Det är alltid bra om du själv tittar på din hud och söker vård igen om du upptäcker nya hudförändringar.
Redan när du fått besked om att du har skivepitelcancer i huden bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen
Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet.
För de flesta minskar dock oron och nedstämdheten när man har fått besked och påbörjat behandling.
Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Råd och stöd efter cancerbeskedet
Att gå igenom en cancersjukdom kan kännas mycket ensamt. En som står nära och som finns vid den drabbades sida och visar omtanke kan man vara ett stort stöd.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.