Vanliga frågor & svar om prostatacancer

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom. Varje dag får cirka 25 män i Sverige veta att de har prostatacancer. Detta gör prostatacancer till landets vanligaste cancersjukdom.

Varje år får drygt 10 000 män diagnosen prostatacancer, år 2016 diagnostiserades 10 473 män med sjukdomen. Cirka 16 procent av det totala antalet cancerfall i Sverige utgörs av prostatacancer.

Prostatan är en körtel som hos yngre män är ungefär lika stor som en kastanj och sitter strax under urinblåsan. I prostatakörteln bildas den tunnflytande vätska som blandas med sädescellerna vid sädestömning.

Knappt hälften av dem som insjuknar i prostatacancer i Sverige är över 70 år. Det är mycket ovanligt att drabbas om man är under 50 år.

Orsakerna till prostatacancer är inte klarlagda, men man vet att det manliga könshormonet testosteron är en förutsättning för att cancern ska uppkomma.

Symtom på prostatacancer kan vara svag urinstråle, svårighet att komma igång att kissa, att behöva kissa ofta och efterdropp.

Det är dock viktigt att komma ihåg att det är samma typ av symtom som vid godartad prostataförstoring.

Först tas ett blodprov för att undersöka halten av PSA, prostataspecifikt antigen. Läkaren känner sedan på prostatakörteln via ändtarmen. Oftast görs även en ultraljudundersökning via ändtarmen.

Om det finns anledning så tas också ett vävnadsprov från prostatakörteln med hjälp av en tunn nål. Även det tas via ändtarmen.

Magnetkameraundersökning används också i ökad utsträckning vid misstanke om prostatacancer.

De flesta män får förr eller senare en godartad förstoring av prostatakörteln. Det är inte cancer utan en del av mannens normala åldrande.

Ja, antalet insjuknade har ökat på grund av att medellivslängden ökat och fler män därmed hinner utveckla prostatacancer. Men det ställs också fler diagnoser till följd av att symtomfria män kontrollerar sitt PSA-värde.

I västvärlden är prostatacancer ungefär lika vanligt i alla länder. I asiatiska länder är förekomsten av prostatacancer mycket lägre.

Man tror att det bland annat beror på olikheter i livsstilen.

PSA är en förkortning av prostataspecifikt antigen. Det är inte något "cancerämne" som kommer från en tumör, utan ett äggviteämne som finns naturligt i kroppen även när man är frisk.

Läs mer om PSA-prov

När man tar ett PSA-prov mäter man PSA-halten genom ett vanligt blodprov.

Cancerceller i prostatakörteln producerar vanligen mindre PSA än friska celler. Att PSA-halten i blodet ändå stiger vid prostatacancer beror bland annat på att tumören på olika sätt gör att läckaget av PSA till blodet ökar.

PSA-värdet varierar med åldern. Värdet blir högre vid ökad ålder då prostatakörteln ofta förstoras. Har man har ett värde högre än tre bör orsaken utredas.

Om PSA-halten i blodet blir högre än normalt tyder det på att något onormalt sker i prostatakörteln. Men det behöver inte handla om cancer.

Höjt PSA förekommer till exempel vid godartad prostataförstoring, vid inflammation i prostata och ibland vid urinvägsinfektion.

Prostatacancer kan behandlas med operation, strålbehandling och/eller hormonell behandling. I vissa fall kan man behandla med cytostatika och/eller målsökande läkemedel.

Vilken typ av behandling som behövs avgörs individuellt.

Läs om behandling vid spridd prostatacancer

Brakyterapi är inre strålbehandling. Strålningen ges via nålar som laddas med ett radioaktivt preparat eller radioaktiva jodkorn.

Nålarna läggs in i prostatakörteln under ryggbedövning eller i narkos.

Det är en titthålsoperation där man via små snitt på buken för in kamera och instrument och utför operationen.

Operatören styr en robot via en konsol, och styr hela operationen; roboten är endast ett tekniskt hjälpmedel för att underlätta.

Hormonbehandling ges vanligen för att bromsa upp sjukdomsutvecklingen då operation eller strålbehandling i prostatakörteln inte är aktuell.

Behandlingen är då livslång. Hormonbehandling kan även ges som ett komplement till behandling i botande syfte så som operation eller strålbehandling.

Både vid operation och strålbehandling kan nerver som styr erektionen skadas. Behandlingsmetoderna utvecklas hela tiden för att minska omfattningen av dessa biverkningar.

Hormonbehandling kan också minska både lust och erektionsförmåga.

Tala med din läkare eller sjuksköterska. På vissa sjukhus finns även speciella mottagningar. Du kan också vända dig till RFSU. Viss information kan du även hitta i Cancerfondens texter om sex och cancer.

Du ska kunna få hjälp med inkontinensträning och hjälpmedel av uroterapeut eller sjuksköterska på urologmottagningen.

Nej, prostatacancer smittar inte. Sjukdomen kan inte överföras från en person till en annan.

Ärftlighet anses vara huvudorsak vid cirka 10 procent av all prostatacancer.

Läs mer om cancer och ärftlighet

Det finns inga säkerställda data kring detta.

De första fyra veckorna efter prostataoperationen bör man undvika tunga lyft och kraftig ansträngning. Att bära en matkasse på några kilo kan vara ansträngande nog till en början, då bukmuskulaturen är involveras.

Prostatakörteln producerar den vätska som spermierna behöver för att bättre överleva i livmodern innan befruktningen av ett ägg.

När prostatakörteln inte finns kvar får mannen istället så kallad torrorgasm eftersom merparten av vätskan i en utlösning kommer från prostatan.