Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Sjukdomen drabbar framför allt äldre män. Cirka hälften är över 70 år och ett fåtal är under 40 år vid diagnos. 

Fakta

  • Prostatacancer i tidigt skede brukar inte ge några symtom.
  • Prostatacancer drabbar framför allt äldre män. 
  • Sjukdomen är ovanlig före 50-årsåldern.

Vad är prostatacancer?

Prostatacancer innebär att det bildas en elakartad tumör i prostatan, oftast i den yttre delen av körteln.

Det kan dröja många år innan cancertumören trycker så mycket på urinröret att det ger problem med att kissa.

Numera har de flesta män som får diagnosen prostatacancer inga symtom alls – de har fått sin diagnos efter att ha lämnat ”prostatablodprovet” PSA.

Illustration av prostatan
Prostatakörteln sitter strax under urinblåsan och omsluter urinrörets övre del, som en kraftig ring. I prostata bildas den tunnflytande vätska som vid sädesuttömningen blandas med sädescellerna. Illustration: Thomas Krebs

Symtom på prostatacancer 

Vanliga symtom på prostatacancer är

  • att vara kissnödig ofta
  • problem att kissa
  • svag urinstråle
  • blod i urinen
  • smärtor i ryggen eller höfterna
  • blodbrist
  • svullna ben.

Att behöva kissa ofta och svag urinstråle

I senare stadier kan prostatacancer ge samma symtom som den godartade prostataförstoringen, det vill säga svag urinstråle, svårt att "komma igång" och tätt behov av att behöva kissa oftare.

Det finns inget samband mellan godartad prostataförstoring och prostatacancer. Det är två helt olika sjukdomar. Samma person kan ha båda samtidigt.

Läs mer om godartad och elakartad tumör

Blod i urinen

Om symtomen beror på cancer brukar de utvecklas snabbare, ofta under ett år eller två. Det kan också komma blod i urinen; detta är ett symtom vars orsak alltid ska utredas.

Smärtor i ryggen eller höfterna

Ibland ger prostatacancer symtom först när den spridit sig utanför prostatakörteln. Vanligaste symtomet är då smärtor i ryggen eller höfterna på grund av spridning till skelettet.

Blodbrist, bensvullnad

Viktminskning, trötthet, blodbrist eller bensvullnad kan någon gång vara de första tecknen på prostatacancer.

Sådana symtom kan förstås också ha många andra orsaker. Gå till en läkare och undersök dig, om du har symptom.

Hur upptäcker man prostatacancer? 

De vanligaste undersökningarna för att upptäcka prostatacancer är

  • PSA-prov
  • magnetkamera
  • biopisi.

PSA-prov

Den vanligaste orsaken till att en man i Sverige får diagnosen prostatacancer är inte symtom, utan utredning av förhöjda värden av blodprovet PSA, prostataspecifikt antigen. 

  • PSA är ett protein som bildas i prostatakörteln och som finns i hög koncentration i sädesvätskan. Normalt finns också små mängder PSA i blodet.
  • PSA-värdet i blodet blir högre med ökad ålder och vid prostatasjukdomar, till exempel inflammation, godartad förstoring och prostatacancer.
  • PSA-test kan användas vid hälsokontroller för att hitta tidig prostatacancer. Det finns både för- och nackdelar med detta.

Läs mer om PSA-prov

Magnetkamera

Det första steget för män med måttligt höga PSA-värden är oftast en magnetkameraundersökning av prostatan.

Om MR inte visar någon misstänkt cancer i prostatan behöver man ofta inte ta något vävnadsprov. Visar MR däremot ett misstänkt område, kan vävnadsprovtagningen riktas mot detta.

Biopsi

För att avgöra om ett högt PSA-värde eller en förhårdnad i prostatan beror på cancer behöver man göra en biposi. Det är en vävnadsprovtagning som man sedan skickar för mikroskopisk analys. Biopsin tas i samband med en ultraljudsundersökning via ändtarmen.

Vid biopsi på prostatan för läkaren in en nål genom ultraljudsstaven och tar ut en mycket smal vävnadscylinder. Provet undersöks sedan i mikroskop. Man kan då se om det är cancer. Och hur elakartade cancercellerna i så fall är.

Provet undersöks sedan i mikroskop. Man kan då se om det är cancer, och hur elakartade cancercellerna i så fall är.

Det brukar dröja ett par veckor innan man får svar på den mikroskopiska undersökningen.

Sjukdomsförlopp

Man brukar tala om olika stadier av prostatacancer. I det första stadiet växer cancern enbart inuti själva prostatakörteln.

I senare stadier växer den även utanför prostatan och kan sprida sig till lymfkörtlar och skelett (metastaser). Spridning till andra organ förekommer, men är sällsynt annat än i sena skeden av sjukdomen.

Så här mäts spridningen:

Cancerns utbredning i prostatan: T-stadium

Tumörens utbredning i och omedelbart omkring prostatan bedöms som ett T-stadium.

En tumör i stadium T1 eller T2 är begränsad inom prostatan, såvitt man kan bedöma. Tumören kallas då lokaliserad.

En T1 kan vare sig kännas med fingret eller ses med ultraljud (eller magnetkamera), medan en T2 kan det.

En tumör i stadium T3 har växt genom prostatakapseln ut i bindväven som omger prostatan (T3a) eller in i sädesblåsorna (T3b)

En T4 växer över på andra organ, till exempel bäckenväggen eller urinblåsan. Ibland kallas stadium T3 och T4 för lokalt avancerad prostatacancer.

Spridning via lymfan till lymfkörtlar (N-stadium) eller via blodet till andra organ (M-stadium) kallas metastasering.

Man lägger till en etta efter N och M om man har påvisat spridning och en nolla om man inte har det (till exempel N1 M0).

Cancerns utbredning i lymfkörtlar: N-stadium

I kroppen finns ett par hundra lymfkörtlar, ibland kallade lymfknutor. De bidrar till kroppens immunförsvar, bland annat mot cancer.

Prostatacancer sprider sig ofta först till lymfkörtlar i bäckenet.

Spridning till lymfkörtlar kan upptäckas med datortomografi, magnetkamera, PETundersökning eller vid mikroskopisk undersökning av lymfkörtlar som tagits bort vid en operation.

Stadium N1 (N för ”node”, som på engelska betyder knuta) betyder att det finns hållpunkter för spridning till lymfkörtlar, medan N0 att man inte har sett några tecken till spridning dit.

Många gånger är risken för spridning till lymfkörtlar så liten att man inte behöver undersöka lymfkörtlarna.

Cancerns utbredning i andra organ: M-stadium

När en prostatacancer upptäcks är det, förutom lymfkörtlar, nästan enbart skelettet som kan vara drabbat av metastaser.

Spridningen kan påvisas med skelettskintigrafi, datortomografi, magnetkamera, PET-undersökning och ibland även med vanlig röntgen.

Stadium M1 (M för metastas) betyder att man har påvisat metastaser utanför bäckenets lymfkörtlar och M0 att man inte har det. Många gånger är risken för spridning så liten att man inte behöver göra några undersökningar alls.

PSA-värdet

Det finns ett samband mellan PSA-värdet och hur utbredd prostatacancern är. Ju högre värde, desto större risk för att cancern har växt utanför prostatan eller har spridit sig till andra organ.

Spridning av prostatacancer är sällsynt så länge PSA-värdet är under 20 mikrogram per liter, medan de flesta värden över 100 mikrogram per liter har spridning till lymfkörtlar eller skelett.

Prostatacancer mer Gleasongrad 5 kan dock vara spridd även vid låga PSA-värden.

Bedömning av cancern i mikroskop: Gleasonsumma

Genom att studera vävnadsprov från tumören i mikroskop kan man dra slutsatser om en cancer kommer att växa snabbt eller långsamt och om dess benägenhet att sprida sig.

Det mikroskopiska utseendet av prostatacancer (dess grad) bedöms enligt Gleasonsystemet. 

Fördjupning av Gleasonsystemet:

Gleasonsumma

Cancerns utseende bedöms på en skala från Gleasongrad 3 till Gleasongrad 5.

Prostatacancer med Gleasongrad 3 liknar normal prostatavävnad, tillväxer ytterst långsamt och sprider sig inte till andra organ, medan grad 4 brukar växa från år till år och sprider sig förr eller senare (men det kan många, ibland över tio, år).

Grad 5 kan växa från månad till månad och sprida sig redan medan den är liten.

Prostatacancer har ofta olika Gleasongrader i olika delar. Därför lägger man samman den mest utbredda och den minst utbredda Gleasongraden till en Gleasonsumma, som alltså kan vara från 6 (beskedlig) till 10 (mest aggressiv).

En cancer med Gleasonsumma 3+3=6 består enbart av beskedlig cancer, medan en som har Gleasonsumman 4+3=7 huvudsakligen består av den "mellan-aggressiva" grad 4 men också delvis av den beskedliga grad 3.

Sedan år 2016 talar man ofta om "gradgrupper".

Då motsvarar Gleasonsumma 3+3=6 gradgrupp 1, Gleasonsumma 3+4=7 gradgrupp 2, Gleasonsumma 4+3=7 gradgrupp 3, Gleasonsumma 4+4, 3+5 och 5+3=8 gradgrupp 4 och de med summa 9 och 10 gradgrupp 5.

Ladda ner och läs i lugn och ro

Välj någon av våra broschyrer om prostatacancer med eller utan spridning.

Prostatacancer utan spridning

Prostatacancer i själva prostatakörteln och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Prostatacancer med spridning

Få vår broschyr om prostatacancer med spridning utanför prostatan och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Prostatacancer utan spridning

Prostatacancer i själva prostatakörteln och läs när du har tid.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Hur behandlas prostatacancer?

Det finns flera olika behandlingar mot prostatacancer. Vilken behandling som blir aktuell beror på flera faktorer. Framför allt utbredningen av cancern (cancerns stadium), hur cancercellerna ser ut i mikroskop (Gleasonsumman), vilka andra sjukdomar du har och hur gammal du är.

Man delar in prostatacancer i två huvudgrupper:

  • Prostatacancer utan spridning som för det mesta kan botas med kirurgi eller strålbehandling, men som ofta inte behöver behandlas alls.
  • Prostatacancer med spridning som inte kan botas men som kan bromsas med medicinsk behandling.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Behandling av prostatacancer utan spridning kan delas in i de tre huvudgrupperna

  • tidig prostatacancer då bot är möjlig, men inte alltid nödvändig
  • övriga stadier då man ger hormonbehandling
  • när hormonbehandlingen sviktar.

Nedan följer korta beskrivningar av de behandlingar som är aktuella i de här tre olika skeendena av sjukdomen.

Här kan du läsa om behandling av spridd prostatacancer

Behandling vid tidig prostatacancer

Om cancern inte har växt utanför prostatans kapsel och inte har spridit sig till andra organ, talar man om är lokaliserad prostatacancer.

Män med en lokaliserad cancer har goda möjligheter att bli botade, men ofta är cancerns så beskedlig att den inte behöver behandlas alls. 

Om cancern har växt utanför kapseln, men fortfarande inte spridit sig kallas den för lokalt avancerad.

Även män med en sådan cancer har chansen att bli botade, men de behöver ofta en kombination av olika behandlingar.

Tre olika behandlingsalternativ

De olika möjligheterna vid behandling av tidig prostatacancer är att

  • tillsvidare vänta med behandling
  • operera bort prostatakörteln
  • ge strålbehandling.

Varje alternativ har olika för- och nackdelar. Din läkare måste tillsammans med dig komma fram till vad som passar dig bäst.

Eftersom de olika behandlingarna kan ge biverkningar som påverkar livskvaliteten brukar man inte rekommendera någon behandling alls för de minsta och beskedligaste tumörerna (Gleasonsumma 6), som sällan utvecklas till en allvarlig sjukdom.

Hos äldre män är risken liten även för att en begränsad cancer med Gleasonsumma 7 ska hinna utvecklas till en allvarlig sjukdom.

Möjlighet till second opionion

Om du är förhållandevis ung och har en lokaliserad prostatacancer med Gleasonsumma 7 eller mer, eller har en lokalt avancerad cancer i stadium T3, kommer din läkare att föreslå en behandling som kan bota sjukdomen.

Men även då kan det finnas valmöjligheter, eftersom chansen att bli botad brukar vara lika stor med både operation och strålbehandling.

Ofta är det de olika riskerna för biverkningar som avgör vilken behandling som väljs. Ibland är en viss behandling klart lämpligare än alternativen, men ofta bedömer läkaren dem som likvärdiga.

Dina synpunkter väger tungt

Om det är så i ditt fall, väger dina egna synpunkter tungt i behandlingsvalet.

Om du vill kan du få ditt fall belyst av ytterligare en oberoende specialist (urolog eller onkolog), en så kallad förnyad medicinsk bedömning (second opinion).

I det nationella vårdprogrammet för prostatacancer finns information som är riktad till män med tidig prostatacancer. Den kan du få av din kontaktsjuksköterska.

Läs mer om dina rättigheter som patient

De olika behandlingsmetoderna

Nedan beskrivs kortfattat de olika behandlingsmetoder som kan komma ifråga. Som väl är, är det vanligen ingen brådska att bestämma sig.

Om inte cancercellerna ser särskilt elakartade ut gör det ingenting om det dröjer flera månader tills behandlingen påbörjas.

Att tills vidare avstå från behandling

De flesta typer av tidigt upptäckt, lokaliserad prostatacancer växer mycket långsamt. Män som har den beskedliga typen (Gleasonsumma 6) behöver ofta inte behandlas alls.

Lite äldre män med en liten cancer med Gleasonsumma 7 behöver för det mesta inte heller någon behandling, åtminstone inte till att börja med.

Faktum är att mellan en fjärdedel och en tredjedel av alla medelålders män och upp emot hälften av alla äldre män har en liten cancer i sin prostatakörtel utan att någonsin bli sjuka av den.

Aktiv monitorering

Innan man bestämmer sig för att avstå från att operera eller strålbehandla en medelålders man med prostatacancer brukar man göra en magnetkameraundersökning av prostatan.

Samtidigt tas då eventuellt en extra omgång vävnadsprover för att eventuellt kunna finna en mer allvarlig cancer som inte hittades vid de första vävnadsproverna.

Därefter gör man regelbundna kontroller med blodprov och undersökning av prostatakörteln. Man brukar upprepa vävnadsproven med ett par års mellanrum.

Om man då upptäcker en allvarlig cancer kan man operera bort prostatan eller ge strålbehandling.

Denna typ av uppföljning, när man siktar på att senare eventuellt ge en botande behandling, kallas aktiv monitorering.

Om du följs upp med aktiv monitorering kanske du slipper behandling och därmed biverkningar helt och hållet.

Om du behöver behandling i ett senare skede, har du åtminstone sluppit biverkningar under ett antal år.

En nackdel med aktiv monitorering är att behandling i ett senare skede kan behöva vara mer omfattande, än om behandlingen ges tidigare.

De flesta äldre och sjukliga män hinner inte får några besvär av en tidigt upptäckt, lokaliserad prostatacancer innan de avlider av någon annan orsak.

Därför brukar man bara följa upp dessa män med regelbundna kontroller utan att ge någon behandling, annat än om tumören blir påtagligt större eller ger symtom.

I så fall erbjuds mannen hormonell behandling

Operation

Om din cancertumör inte har spridit sig utan enbart växer i själva prostatan, kan du bli helt botad från din prostatacancer av en operation.

Operation utförs vanligen med robotassisterad titthålsteknik. Instrumeneten förs då in i bukhålan via sex små snitt i magen.

Risken för allvarliga komplikationer är mycket liten och vårdtiden brukar vara ett par dagar.

Operationen medför försämrad förmåga att få erektion. Det beror på att de små nervtrådarna till svällkropparna i penisen skadas i samband med operationen. Erektionsförmågan kan ofta återhämta sig till viss del efter ett par år.

Om det är en utbredd cancer eller om mannen har problem med erektionen redan före operationen brukar erektionsförmågan försvinna för gott.

Det finns flera olika behandlingar för män med erektionsproblem, till exempel tabletter eller injektioner i svällkropparna. Sädesvätskan försvinner efter operationen, men mannen kan fortfarande få orgasm.

Omkring en fjärdedel av de som opereras för prostatacancer får återfall. Risken för återfall varierar mycket beroende på den mikroskopiska bedömningen efter operationen, från nästan ingen till en mycket hög risk.

Vid återfall stiger PSA-värdet i blodet flera år innan mannen själv kan märka något.

De flesta som får stigande PSA-värden rekommenderas kompletterande strålbehandling, ofta tillsammans med hormonbehandling. 

Inkontinens vanligt efter operation

Att operera bort prostatakörteln medför även en viss risk för bestående inkontinens, det vill säga svårigheter att hålla urinen.

Det beror på att slutmuskeln kring urinrörets övre del ligger just nedanför prostatan.

Direkt efter operationen läcker nästan alla, mer eller mindre. Efter några veckor eller månader brukar läckaget försvinna, men några fortsätter att läcka en skvätt när de till exempel lyfter tungt eller nyser.

Omkring en av tjugo får ett så kraftigt läckage att de behöver få en konstgjord slutmuskel inopererad.

En operation för prostatacancer görs vanligen med robotassisterad titthålsteknik , då man för in instrumenten via sex små snitt på buken.

Operationen kan också, med lika gott slutresultat, utföras "öppet", genom ett snitt nedanför naveln.

Omkring en fjärdedel av de som opereras för prostatacancer får återfall. Risken för återfall varierar mycket beroende på den mikroskopiska bedömningen efter operationen, från nästan ingen till en mycket hög risk.

Vid återfall stiger PSA-värdet i blodet flera år innan mannen själv kan märka något.

De flesta som får stigande PSA-värden rekommenderas kompletterande strålbehandling, ofta tillsammans med hormonbehandling. 

Strålbehandling

För de flesta män med tidig prostatacancer är strålbehandling ett alternativ till operation som ger lika goda möjligheter till bot.

Om tumören växer utanför prostatakörtelns kapsel ger strålbehandling ofta bättre möjlighet till bot än enbart operation.

Detta beror på att strålbehandlingen kan ges med större marginal utanför prostatan.

Det finns både yttre och inre strålbehandling. Vid yttre strålbehandling ges vanligen en liten stråldos varje eller varannan vardag under fyra till åtta veckor.

Valet mellan yttre och inre strålbehandling beror bland annat på tumörens storlek (T-stadium) och cancercellernas utseende i mikroskop (Gleasonsumma).

Om cancercellerna ser elakartade ut i mikroskop (Gleasonsumma 8-10 och ibland vid Gleasonsumma 7), om PSA-värdet är högt, eller om prostatatumören är stor (stadium T3 eller en stor T2) brukar man i samband med strålbehandling även ge hormonell behandling (se nedan).

Hormonbehandlingen gör cancercellerna mer känsliga för strålning. I de fall man ger hormonbehandling brukar den ofta påbörjas några månader före strålbehandlingen och pågå under ett halvår till ett år.

Själva strålbehandlingen känns inte alls, men den kan ge biverkningar som beror på att även friska celler skadas.

Vanliga biverkningar är övergående urinträngningar och diarré. Några får kvarstående besvär från ändtarmen, som tätare och mer brådskande avföring, slembildning och blödning.

Erektionsförmågan försämras av strålbehandling, men vanligen inte lika mycket som efter operation och försämringen kommer mer gradvis under några år.

Läs mer om strålbehandling

Inre strålbehandling

Inre strålbehandling kallas också brakyterapi. Man för då in ett litet radioaktivt preparat genom ett antal ihåliga nålar in i prostatakörteln. Ingreppet görs med ryggbedövning eller narkos. En del män kan behandlas med radioaktiva jodkorn ("seeds").

Jodkornen lämnas kvar i prostatakörteln och avger där lokal strålning under några månader.

Inre strålbehandling med jodkorn är bara aktuellt för män utan vattenkastningsbesvär och påtaglig prostataförstoring som har en liten och inte särskilt aggressiv cancer (Gleasonsumma 6 eller en mycket liten cancer med Gleasonsumma 7).

Inre strålbehandling kombineras oftast med några veckors yttre strålbehandling.

Fokal behandling

Både operation och strålbehandling för prostatacancer omfattar hela prostatan.

Om tumören är liten och är begränsad till en del av prostatan, kan man tänka sig att bara behandla den del av prostatan där tumören finns.

Detta kallas fokal behandling. Fokal behandling kan ges på flera olika sätt, bland annat med riktat ultraljud (HIFU), elektricitet (IRE) eller laser.

Syftet med fokal behandling är att minska risken för biverkningar.

Det är emellertid ännu osäkert om fokal behandling är lika effektiv som operation och strålbehandling. Därför utförs fokal behandling bara inom ramen för forskningsprojekt.

Hormonell behandling av prostatacancer

Prostatacancer kan bromsas av hormonell behandling. Prostatacancerceller behöver testosteron för att växa. Även de som har spridit sig utanför prostatakörteln. Därför kan prostatacancer behandlas genom att kroppen hindras från att producera testosteron.

Hormonell behandling kan alltså, ofta under lång tid, hålla cancern i schack även om den spridit sig, metastaserat.

Operera bort testiklarna

Behandlingen kan ske på flera olika sätt. Ett sätt är att operera bort testiklarna, kastrering. Det är en enkel operation som vanligen görs i lokalbedövning och bara kräver några timmars vistelse på sjukhus.

När testiklarna opererats bort upphör produktionen av testosteron helt. Det medför vanligen att den sexuella lusten och förmågan att ha samlag upphör.

Läs mer om sex och cancer

Man kan också få värmevallningar och svettningar av samma typ som kvinnor brukar få i klimakteriet. Muskelkraften och orken kan minska.

Efter något år ökar risken för urkalkning av skelettet, men detta kan i så fall motverkas med olika läkemedel.

Medicinsk kastrering

Medicinsk kastrering har samma effekt som kirurgisk kastrering och ger samma biverkningar. En fördel med medicinsk kastrering är att den inte är oåterkallelig.

Läs mer om medicinsk kastrering

Medicinsk kastrering

Medicinsk kastrering innebär att testosteronproduktionen hämmas med läkemedel (GnRH-analoger eller -antagonister) som påverkar hormoncentrum i hjärnan.

Behandlingen ges som injektioner eller implantat med en till tolv månaders mellanrum.

Ett annat sätt att hämma testosteronproduktionen är att tillföra det kvinnliga könshormonet östrogen.

Östrogen ges som en injektion en gång i månaden. Även östrogenbehandling leder till minskad sexuell lust.

Dessutom kan brösten börja växa, men det kan motverkas genom att bröstkörtlarna bestrålas innan östrogenbehandlingen påbörjas.

Ytterligare ett alternativ är att blockera de manliga könshormonernas stimulerande effekt på cancercellerna med tabletter, antiandrogener.

Eftersom manligt könshormon fortfarande bildas, kan den sexuella lusten och förmågan att ha samlag ofta bevaras.

Den vanligaste biverkningen är ömma och förstorade bröst, men risken för detta minskar om man ger en dos strålning mot brösten innan behandlingen påbörjas.

Behandlingseffekten vid lokalt avancerad sjukdom är lika god som efter kastrering, men den är något sämre vid spridning till skelettet. Ibland kombineras olika former av hormonell behandling.

 

När hormonbehandlingen sviktar 

Med tiden kan cancercellerna bli mindre känsliga för den hormonella behandlingen. Det finns då olika tilläggsbehandlingar att välja mellan.

Till att börja med visar sig behandlingssvikten endast genom att PSA-värdet i blodet ökar. Senare kan prostatatumörens tillväxt, lymfkörtelförstoring eller spridning till skelettet ge symtom.

Muskelförlamning i benen

För män med spridning till skelettet är det särskilt viktigt att känna till att muskelförlamning i benen någon gång kan förekomma.

Det är en akut komplikation som måste behandlas snabbt; vid minsta misstanke ska man omedelbart ta kontakt med läkare.

De olika tilläggsbehandlingarna:

Enzymhämmare och nya hormonblockerare

För närvarande finns det bara en enzymhämmare, abirateron, medan det finns tre olika hormonblockerare

  • enzalutamid
  • apalutamid
  • darolutamid.

Abiretaron ska tas på fastande mage och det stänger helt av produktionen av manliga känshormoner. Tabletterna måste tas tillsammans med kortison eftersom den egna kortisonproduktionen hämmas av läkemedlet.

Besvärliga biverkningar förekommer, såsom påverkan på hjärta och lever, men är sällsynta.

Hormonblockerarna är också tablettbehandlingar som tas en gång om dagen, men oberoende av måltid. Förutom trötthet är besvärligare biverkningar sällsynta.

Cytostatika

Cytostatika kan bromsa sjukdomen och minska symtomen (framför allt smärta).

Ett alternativ är att ge sex behandlingar med docetaxel. Det ges som ett dropp i blodet med tre veckors mellanrum.

Cytostatika påverkar också friska celler som delar sig snabbt, till exempel

  • celler i magen och tarmarna
  • hårceller
  • nagelceller
  • och celler i benmärgen.

Detta märks med biverkningar som håravfall, sköra naglar, illamående, diarré och nedsatt försvar mot infektioner.

Dessa biverkningar försvinner när behandlingen är avslutad. En del kan få kvarstående besvär med känselnedsättning i händer och fötter. Bieffekterna gör att cytostatika inte är lämpligt för de äldsta och sjukaste patienterna. 

Läs mer om cytostatikabehandling

Isotopbehandling

Om spridningen av cancern enbart har skett till skelettet och spridningen dit börjar ge smärtor, kan man ge injektioner med den radioaktiva isotopen radium.

Radium ansamlas i anslutning till metastaser i skelettet avger där strålning lokalt.

Behandling med radium ges var fjärde vecka vid sex tillfällen. Det händer att smärtorna tillfälligt ökar efter den första injektionen, men sedan brukar behandlingen lindra smärtorna och bromsa sjukdomen.

Strålbehandling

Strålbehandling kan riktas mot prostatatumören eller mot dottertumörer, metastaser, i skelettet för att lindra symtom.

En enda stråldos mot en metastas i skelettet brukar ge god smärtlindring, utan biverkningar.

TUR-P-operation

TUR-P-operation, "prostatahyvling". Om prostatatumören klämmer ihop urinröret så att det blir svårt att kissa kan man göra en TUR-P-operation.

Det är samma typ av operation som används vid godartad prostataförstoring.

Den görs i narkos eller ryggbedövning. Ett smalt instrument förs in genom urinröret. I spetsen av instrumentet sitter en glödtråd.

Med den kan läkaren bit för bit hyvla bort den del av tumören som trycker på urinröret. De avskurna bitarna sköljs därefter ut. Efter ingreppet får man stanna på sjukhuset ett par dagar.

Nya behandlingar

Det pågår mycket forskning om behandling av prostatacancer när hormonell behandling sviktar.

Därför är det svårt att säga vilken behandling som skulle kunna bli aktuell för dig i framtiden, om du nu påbörjar den hormonella behandlingen och med tiden får behov av kompletterande behandling. Kanske du erbjuds att delta i en forskningsstudie?

Lutetium-177

En ny behandling för dem som genomgått flera tidigare tilläggsbehandlingar för spridd prostatacancer, är den radioaktiva isotopen lutetium-177 kopplad till en antikropp mot ämnet PSMA.

Behandling med lutetium-177 är  ännu inte godkänd av den europeiska läkemedelsmyndigheten. Lutetium-177 är effektivt enbart om all spridning av prostatacancern innehåller ämnet PSMA, vilket kan påvisas med särskilda undersökningar (PET/DT).

Behandlingen ges som injektion i blodet var sjätte vecka, upp till sex gånger.

Behandlingar vid spridd prostatacancer

Olika former av behandlingar

Hormonbehandling

Prostatacancerceller behöver det manliga könshormonet testosteron för att utvecklas och föröka sig. Det här gäller också för de prostatacancerceller som har spridit sig till andra organ utanför prostatakörteln.

Sjukdomen kan bromsas och gå tillbaka genom att blockera cancercellernas tillgång till testosteron.

Det finns flera olika typer av hormonellt verkande behandling för män med prostatacancer.

Bikalutamid blockerar upptaget av testosteron

Om sjukdomen har spridit sig bara till lymfkörtlar eller några få ställen i skelettet brukar läkemedlet Bikalutamid användas. Det ges som en tablett med 150 milligram per dag.

Bikalutamid blockerar upptaget av testosteron i cancercellerna och kallas därför androgenreceptorblockerare eller antiandrogen.

Bikalutamid påverkar inte produktionen av testosteron i testiklarna, vilket gör att sexlusten och förmågan att ha sex brukar vara kvar. 

Muskelmassan och skelettet påverkas inte heller. 

Den vanligaste biverkningen av Bikalutamid är ömma och förstorade bröst.

För att förhindra biverkningen ger man en dos strålning mot brösten innan behandlingen startar.

Behandling med GnRH-analog

De allra flesta som behandlas för en spridd prostatacancer får sin hormonbehandling i form av injektioner med en GnRH-analog.

Injektionerna, som ges med 3 eller 6 månaders mellanrum, gör att testiklarna helt slutar att tillverka testosteron. För de flesta medför den här behandlingen fler biverkningar än behandling med Bikalutamid.

Biverkningar kan bland annat vara man förlorar sexlusten och förmågan att ha sex. De flesta får värmevallningar och svettningar av samma typ som kvinnor brukar få i klimakteriet.

Muskelkraft och ork kan också minska.

På längre sikt kan skelettet bli svagare, vilket kan motverkas med fysisk aktivitet. Senast efter ett par års behandling med en GnRH-analog bör skelettets täthet mätas för att värdera om man behöver läkemedel som gör skelettet starkare och därigenom minskar risken för benbrott.

Vid den första injektionen av en GnRH-analog töms förrådet av testosteron ut i blodbanan. Det resulterar i höga testosteronvärden under ett par veckors tid innan värdena sjunker till en mycket låg nivå.

För att förhindra att den tillfälliga ökningen stimulerar cancern ges en behandling med 150 milligram Bikalutamid dagligen från omkring en vecka före den första injektionen och fyra veckor framåt.

Behandling med GnRH-antagonist

Ett alternativ till att ge injektioner med en GnRH-analog är att istället ge injektioner med en GnRH-antagonist.

GnRH-antagonister har fördelen att de ger en mycket snabb minskning av testosteronvärdet, utan att först öka det.

Man brukar därför inleda hormonbehandlingen med en GnRH-antagonist om det är angeläget att snabbt få ner testosteronvärdet. Det kan vara till exempel om den som är sjuk har svåra smärtor.

En nackdel med GnRH-antagonister är att de måste ges varje månad. Därför byter man ofta till en GnRH-analog efter den första injektionen.

Kirurgisk kastration

Ett annat sätt att få ner testosteronvärdena är att operera bort testiklarna, en kirurgisk kastration. Det är en enkel operation som vanligen görs med lokalbedövning och bara kräver några timmars vistelse på sjukhus.

Det här är vanligt om den som är sjuk inte vill ta injektioner. Behandling med GnRH-analog, GnRH-antagonist och kirurgisk kastration ger precis samma effekt på cancern och samma biverkningar.

Man kan kalla alla tre behandlingarna för kastrationsbehandling eftersom effekten av injektionerna är densamma som efter en kirurgisk kastration.

Cytostatikabehandling med docetaxel

Om sjukdomen har spridit sig utanför bäckenet redan vid diagnos brukar man rekommendera att hormonbehandlingen kompletteras med fyra månaders behandling med läkemedlet Docetaxel.

Den här behandlingen ges bara om den som är sjuk bedöms klara av en så krävande behandling.

Biverkningarna gör att Docetaxel inte är lämpligt för väldigt gamla och i övrigt sjuka personer.

Docetaxel är ett cytostatikum som ges i ett dropp in i blodet.

När man ger Docetaxel i samband med start av hormonbehandlingen brukar man ge sex behandlingar med tre veckors mellanrum.

Docetaxel och andra cytostatika påverkar friska celler som delar sig snabbt. Det kan kan vara celler i magen och tarmarna, hårceller, nagelceller och celler i benmärgen.

Det leder till biverkningar som illamående, diarré, håravfall, sköra naglar och nedsatt immunförsvar. Biverkningarna försvinner när behandlingen är avslutad.

Docetaxel kan också ge besvär som stannar kvar, som känselnedsättning i händer och fötter.

Enzymhämmare

Män med spridd prostatacancer som precis har upptäckts och som bedöms vara i behov av kompletterande behandling men som inte tål cytostatikabehandling med Docetaxel, kan få kontinuerlig tablettbehandling med enzymhämmaren Abirateron.

Tabletterna ska tas på fastande mage två timmar före frukost. Abirateron stänger helt av produktionen av alla manliga könshormon i hela kroppen (det finns fler än testosteron).

Även produktionen av kortison hämmas i den här behandlingen och man måste därför också äta kortisontabletter.

Biverkningarna är oftast inte besvärliga men blodtrycket och saltbalansen i blodet måste kontrolleras regelbundet.

Strålbehandling mot prostatatumören

Nya forskningsrön talar för att man får bättre kontroll på sjukdomen om man ger strålbehanling mot tumören i prostatan samtidigt som man startar hormonbehandling. Det här gäller de som bara har ett fåtal metastaser.

För en del är det bäst att avstå från strålbehandling mot prostatan. Det kan gälla de som har en tarmsjukdom eller är mycket gamla.

Hur effektiv är behandlingen?

Hormonbehandlingen är för det mesta mycket effektiv. Prostatacancern med spridning (både prostatatumör och metastaser) brukar successivt krympa under några månader för att sen vara stillsam eller bara växa långsamt under en period.

De som har smärtor brukar få lindring redan efter någon vecka av behandlingen. Effekten mot besvär att kissa kan ta lite längre tid.

Behandlingen kan fortsätta vara effektiv under många år och ibland hela livet. Men effekten är inte alltid så god.

En del som har med spridd prostatacancer upplever bara en kortvarig effekt av den första hormonbehandlingen.

Uppföljning

Den första utvärderingen av hur effektfull behandlingen är brukar ske efter några få månader. Då följer man upp hur det har gått med hjälp av blodprov och genom att se om det finns symtom.

Om utvärderingen tydligt talar för att behandlingen har god effekt behövs inte fler undersökningar som röntgen eller skintigrafi.

Man följer också upp om det finns biverkningar. Svettningar och värmevallningar kan lindras med fysisk aktivitet, akupunktur eller läkemedel. 

Minskad sexuell lust och förmåga är ofta svårt att göra någonting åt, men du kan diskutera med din läkare eller kontaktsjuksköterska vilka möjligheter som finns.

Med tiden kan cancersjukdomen aktiveras igen, trots hormonbehandlingen.

Så länge PSA-värdena stiger långsamt på en låg nivå och det inte finns några tecken på att sjukdomen har aktiverats (till exempel med smärtor eller besvär att kissa) behöver man inte ändra behandlingen, men det kan vara bra att ha en tät uppföljning av sjukdomens utveckling.

Skelettstärkande behandling

Prostatacancer sprider sig ofta till skelettet. Det är därför viktigt att göra vad man kan för att hålla skelettet starkt för att undvika frakturer.

Dessutom kan hormonbehandling med injektioner och kirurgiskt avlägsnande av testiklarna på sikt leda till benskörhet. Bikalutamid ger däremot inte benskörhet.

Fysisk aktivitet är viktigt

Fysisk aktivitet av olika slag stärker skelettet och motverkar benskörhet. Det motverkar också flera andra biverkningar av hormonbehandling.

Försök därför att röra på dig så mycket du kan. Lite motion är bättre än ingen alls.

Rökning försvagar skelettet så det bästa är att inte röka alls. 

Det är också viktigt att äta en varierad kost med tillräckligt mycket kalk (kalcium) och det är bra att vara utomhus eftersom dagsljus gör att vi kan bilda D-vitamin. 

Mejeriprodukter innehåller mycket kalk. Om du av någon anledning inte äter mejeriprodukter eller inte vistas utomhus, bör du diskutera tillskott av kalk och vitamin-D med din läkare.

Bentäthetsmätning

Män som får hormonbehandling med injektioner eller har fått sina testiklar avlägsnade bör göra en bentäthetsmätning. Det är en sorts röntgenundersökning.

Om du har särskilt hög risk för benbrott bör din bentäthet mätas redan efter några månaders behandling, annars efter 2-3 år.

Om mätningen visar att du har benskörhet, osteoporos, bör du få läkemedel som stärker skelettet.

Faktorer som påtagligt ökar risken för frakturer är hög ålder, kortisonbehandling, tidigare fraktur efter ett måttligt fall, kotkompression samt benskörhet och förekomst av benskörhet i familjen.

När hormonbehandlingen sviktar vid spridd prostatacancer

Om dina symtom ökar, som smärta eller svårt att kissa, eller om PSA-värdet stiger snabbt till höga nivåer, kan det bero på att sjukdomen har aktiverats trots att du får hormonbehandling.

Första steget är i så fall att kartlägga hur utbredd sjukdomen är. Om du har prostatan kvar, bör den undersökas. Sedan bör spridningen värderas med skelettundersökning och skiktröntgen.

Om du behandlas med bara Bikalutamid bör du istället få injektioner med en GnRH-agonist eller få testiklarna bortopererade.

Multidiciplinär konferens

Om du redan har behandling med en GnRH-agonist eller har fått testiklarna bortopererade bör behandlingen diskuteras vid en så kallad multidisciplinär konferens med urologer, onkologer, kontaktsjuksköterskor och röntgenläkare.

Den multidisciplinära konferensen kan antingen bedöma att det är för tidigt att lägga till ytterligare behandling eller att du bör påbörja någon av nedanstående behandlingar för ”kastrationsresistent prostatacancer”.

De mest effektiva behandlingarna i den här situationen är enzymhämmare, nya hormonblockerare och Docetaxel. De är alla lika effektiva, men biverkningarna skiljer sig åt.

Biverkningar och behov avgör

Om det inte finns några särskilda medicinska skäl att välja en viss typ av behandling bestämmer du och din läkare tillsammans vilken som är mest lämplig.

Det är ofta riskerna för biverkningar eller behovet av regelbundna blodprov och sjukhuskontakter som avgör vilken som passar bäst. 

Hos de flesta som får behandling med något av de här läkemedlen går sjukdomen tillbaka och bromsas upp under en period.

Den bromsande effekten brukar hålla i sig från ett halvår upp till flera år. De kompletterande behandlingarna kan dock skynda på urkalkning av skelettet.

Du bör därför diskutera med din läkare om du ska påbörja skelettstärkande behandling eller om du ska göra en ny bentätshetsmätning.

Om du har mycket utbredd spridning till skelettet eller om metastaserna ser ut att ge hög risk för benbrott kan det vara aktuellt att ge dig skelettstärkande behandling i extra hög dos och då används Denosumab eller Zoledronat.

Cytostatikabehandling

Docetaxel är ett cytostatikum som ges via dropp in i blodet. I det här skedet av sjukdomen ges behandlingen med två eller tre veckors mellanrum, i vissa fall varje vecka.

Behandlingen är oftast effektiv, men den kan ta ordentligt på krafterna och är därför inte lämplig för de som är väldigt gamla och för de som har andra allvarliga sjukdomar.

Man brukar utvärdera effekt och biverkningar efter ett par månaders behandling. Om effekten är god och biverkningarna acceptabla, siktar man på att ge Docetaxel under cirka ett halvår. Efter det avbryts behandlingen.

Om sjukdomen sen åter tar fart gör man en förnyad bedömning av vilken ytterligare behandling som kan vara lämplig.

Docetaxel och andra cytostatika påverkar friska celler som delar sig snabbt, till exempel celler i magen och tarmarna, hårceller, nagelceller och celler i benmärgen.

Det förklarar biverkningar som illamående, diarré, håravfall, sköra naglar och nedsatt immunförsvar. Biverkningarna försvinner när behandlingen är avslutad.

Docetaxel kan ge kvarstående besvär med känselnedsättning i händer och fötter.

Om behandling med Docetaxel inte är tillräckligt effektiv, kan man i vissa fall prova ett annat cytostatikum, Kabazitaxel. Det ges som dropp var tredje vecka.

Biverkningarna liknar dem för Docetaxel, frånsett att känselbortfall är ovanligt. 

Enzymhämmare och nya hormonblockerare

Enzymhämmare och nya hormonblockerare tas i tablettform. Genom att lägga till dem till en pågående kastrationsbehandling kan man ofta få sjukdomen att gå tillbaka ytterligare en tid, från några månader till flera år.

Behandlingen fortsätter så länge den har en tydligt bromsande effekt.

För närvarande finns bara en enzymhämmare, Abirateron, och en ny hormonblockerare, Enzalutamid, tillgänglig i Sverige. Men fler liknande preparat förväntas komma inom de närmaste åren.

Abirateron är tabletter som ska tas på fastande mage två timmar före frukost. Abirateron stänger helt av produktionen av alla manliga könshormon i hela kroppen (det finns fler än testosteron).

Eftersom även produktionen av kortison hämmas, måste man också ta kortisontabletter. Blodtrycket och saltbalansen i blodet måste kontrolleras regelbundet.

Besvärliga biverkningar kan förekomma, som påverkan på hjärta och lever, men de är sällsynta.

Även Enzalutamid är en tablettbehandling. Tabletterna kan tas oberoende av måltid.

Den vanligaste besvärliga biverkningen är svår trötthet, fatigue, som drabbar omkring en tredjedel av de som genomgår den här behandlingen.

Förutom trötthet är besvärliga biverkningar ovanliga.

Man behöver inte kontrollera blodtrycket eller salter i blodet under behandling med Enzalutamid.

Andra tilläggsbehandlingar

Om PSA ökar långsamt och det inte finns några inga symtom kan man prova att lägga till en tablett Bikalutamid 150 milligram om dagen.

Det är en enkel behandling som sällan har några biverkningar, men för de flesta män i den här situationen är effekten kortvarig eller helt utan effekt. 

Om du inte kan genomgå någon av de här behandlingarna, till exmpel på grund av hög ålder eller andra sjukdomar brukar man rekommendera en låg dos kortison.

Den enkla behandlingen kan lindra symtomen och ibland få sjukdomen att gå tillbaka en tid.

Flera ”linjer” med behandling

Det finns alltså många olika behandlingar att välja mellan för män med kastrationsresistent prostatacancer, det vill säga när sjukdomen fortskrider trots behandling med GnRH-agonist eller när testiklarna är bortopererade.

Om den första tilläggsbehandlingen inte har tillräckligt god effekt finns oftast ytterligare någon behandling att prova.

Man pratar ofta om första, andra, tredje och fjärde ”linjens” behandling av kastrationsresistent prostatacancer.

Förutom de behandlingar som nämns här kan det i senare ”linjer” för en del män vara aktuellt att ge behandling med den radioaktiva isotopen radium-223.

Behandling med radium-223 ges bara om det finns spridning till skelettet.

Radium-233 ges som injektioner var fjärde vecka vid sex tillfällen.

Radium ansamlas i anslutning till metastaser i skelettet och avger strålning lokalt. Biverkningarna är sällan allvarliga, men radium ger ökad risk för frakturer och bör kombineras med skelettstärkande läkemedel.

Strålbehandling kan riktas mot cancertumören i prostatan och mot metastaser i skelettet för att lindra symtom. En enda stråldos mot en metastas i skelettet brukar ge god smärtlindring, utan biverkningar.

Hur vanligt är prostatacancer?

Varje år upptäcks mer än 10 000 nya fall av prostatacancer. En tredjedel av all cancer hos män är prostatacancer. Det är den vanligaste cancerformen bland män.

Prostatacancer drabbar framför allt äldre män. Hälften är över 70 år när de får diagnosen. Sjukdomen är ovanlig före 50-årsåldern och förekommer nästan aldrig före 40 års ålder.

Läs mer om statistik för prostatacancer

Hur ser prognosen ut vid prostatacancer?

Prognosen vid prostatacacancer beror bland annat på vid vilken ålder man insjuknar, vilket stadium tumören befinner sig i och på hur elakartade cancercellerna är (Gleasonsumman).

Jämfört med andra cancerformer brukar prognosen vid prostatacancer vara god. I många fall är prostatacancer så beskedlig att det inte behövs någon behandling alls, bara uppföljande kontroller.

De flesta av dem som opereras eller strålbehandlas för en tidig prostatacancer blir botade.

Hållas i schack hela livet

De flesta av dem som opereras eller strålbehandlas för en tidig prostatacancer blir botade. Många män med obotlig prostatacancer kan leva många år utan sjukdomssymtom tack vare bromsmediciner.

Hos äldre män kan sjukdomen ofta hållas i schack hela livet. Det finns också mer elakartade och snabbt växande former som tidigt sprider sig och som är svårare att behandla och bota

Du undrar säkert över vilken chans du har att bli frisk från din prostatacancer och hur stor risken är att sjukdomen förkortar ditt liv (prognosen).

Eftersom det finns många olika former av prostatacancer går det inte att ge ett allmänt svar på dessa frågor.

Relativ överlevnad över tid

Prostatacancer relativ 5- respektive 10-årsöverlevnad 1980 - 2015. Ålderstandardisering enligt Cancer Survival Standard.

Källa: Socialstyrelsen

Grafen visar hur många procent som beräknas leva fem respektive tio år efter att ha fått sin cancerdiagnos.

Läs mer om överlevnad och annan statistik för prostatacancer

Orsaker till prostatacancer 

Orsakerna till prostatacancer är inte klarlagda. Sjukdomen är vanligare i vissa familjer än andra. Det tyder på att man kan ärva en benägenhet för att få sjukdomen.

Är det fler än du själv som fått prostatacancer i din familj, kan det därför vara klokt att dina söner och bröder diskuterar med en allmänläkare eller urolog om de bör kontrolleras regelbundet för att upptäcka en eventuell prostatacancer i tidigt skede.

Det finns också stora geografiska skillnader. I USA, Skandinavien och övriga Västeuropa är prostatacancer vanlig, medan den är ovanlig i Sydostasien.

Såväl arvsanlag som livsstil och olika miljöfaktorer har betydelse för uppkomsten av prostatacancer.

Att leva med prostatacancer 

I dag lever det nästan 100 000 män i Sverige som har eller har haft prostatacancer. En del har en liten prostatacancertumör som inte har behövt behandlas.

Andra har genomgått operation eller strålbehandling och är fria från sjukdomen, några har fått återfall.

En del har pågående hormonell behandling. Somliga märker inte alls av sjukdomen och tänker sällan på att de en gång fått diagnosen.

Andra besväras dagligen av en mer utbredd sjukdom eller av biverkningar av behandlingen.

När du har fått diagnosen prostatacancer ska en läkare ha huvudansvaret för behandling och uppföljning. Oftast är det en urolog eller onkolog, men för några en allmänläkare på vårdcentralen.

Fler män med prostatacancer dör av hjärt- och kärlsjukdomar än av sin prostatacancer.

Du ska också ha en särskild kontaktsjuksköterska, som du snabbt kan komma i kontakt med när du har frågor.

I vissa skeden av sjukdomen kan uppföljningen skötas av sjuksköterskan, men även då finns din patientansvarige läkare med i bakgrunden

Kanske undrar du om du själv kan göra något för att påverka utvecklingen av din prostatacancer eller risken för återfall efter operation eller strålbehandling?

Livsstil som är bra för hjärta och blodkärl

Man vet inte säkert, men en del vetenskapliga undersökningar talar för att den livsstil som är bra för hjärta och blodkärl också kan bromsa utvecklingen av en del prostatacancertumörer.

Fler män med prostatacancer dör av hjärt- och kärlsjukdomar än av sin prostatacancer.

Det innebär att de råd man ger för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar är goda råd även till män med prostatacancer: gör regelbundna promenader eller andra motionsaktiviteter, rök inte, ät mycket fisk och grönsaker, ät inte för mycket kött, animaliskt fett och socker.

Rehabilitering vid prostatacancer

Redan när du fått besked om att du har prostatacancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Vanliga frågor och svar om prostatacancer

Vi har samlat vanliga frågor och svar om prostatacancer. Till exempel hur många som drabbas, vilka symtomen är och hur behandlingen går till.

Frågor och svar om prostatacancer

Vart kan jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer som du vill prata med någon om är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Prostatacancerförbundet

Det här är en förening för patienter och deras närstående. Kontaktuppgifter till lokala föreningar finns på Prostatacancerforbundet

Du kan också lyssna på forskaren Anna Bill-Axelsons "Prostatacancerpodden", finns både på Itunes och Soundcloud.

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Hjälp oss besegra cancer snabbare

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vad är prostata?

Prostatakörteln sitter strax under urinblåsan och omsluter urinrörets övre del, som en kraftig ring. 

I prostata bildas den tunnflytande vätska som vid sädesuttömningen blandas med sädescellerna. Vätskan ger sädescellerna näring så att de orkar simma den långa vägen för att befrukta äggcellen.

En normal prostatakörtel är ungefär lika stor som en kastanj.  Prostatas tillväxt och funktion stimuleras av det manliga könshormonet testosteron.

Godartad prostataförstoring

Prostatakörteln består av flera olika delar. Hos nästan alla män över 50 år förstoras den inre delen av prostata som omsluter urinröret. Det kallas godartad prostataförstoring och har ingenting med cancer att göra.

De flesta märker inte så mycket av denna prostataförstoring, men hos en del män kläms urinröret åt så kraftigt att de får stora problem när de ska kissa. 

Det kan bli svårt att ”komma igång” med vattenkastningen och att tömma blåsan helt, och urinstrålen blir svagare. 

Det kan behandlas på olika sätt, bland annat genom en operation via urinröret, transuretral resektion av prostata, som också kallas TUR-P.


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.