Peniscancer är en av urologins ovanligaste cancerformer. Det gör att enskilda läkare ofta har begränsad erfarenhet av diagnos, behandling och uppföljning.

En stor andel av de som drabbas av peniscancer kan behandlas med organbevarande kirurgi. Det har fördelar när det gäller livskvalitet och sexualitet.

Fakta

  • Symtomen syns främst på ollonet och/eller förhuden
  • HPV-infektion är starkt kopplat till risken att utveckla peniscancer
  • Sedan hösten 2020 erbjuds även pojkar vaccin mot HPV via skolhälsovården.

Hur vanligt är peniscancer?

Peniscancer är en ovanlig cancerform. Varje år drabbas i genomsnitt 2 av 100 000 män. Trots att fler insjuknar i dag än runt sekelskiftet har antalet män som dör i sjukdomen inte ökat. Den relativa 5-årsöverlevnaden ligger på knappt 75 procent. 

Peniscancer drabbar främst äldre män. Medianåldern för diagnos ligger på 68 år.

Drygt 99 procent av peniscancerfallen består av skivepitelcancer. Resterande består främst av sarkom, basalcellscancer och melanom.

Illustration peniscancer
Förträngning av förhuden, femosis, är det starkaste sambandet till att utveckla peniscancer.

Symtom på peniscancer

De vanligaste symtomen på peniscancer är

  • rodnad och irritation
  • förhårdnad hud som sticker upp från ytan
  • infektioner på penis
  • blodig och varig vätska under en trång förhud
  • dålig lukt från/på penis
  • smärta

Symtomen syns främst på ollonet och/eller förhuden.

Hur behandlas peniscancer?

Behandling av peniscancer påverkas av tumörens storlek och utbredning, cancercellernas egenskaper och om tumören växt in i lymfsystemet eller blodkärl.

Även kroppsvikt, penislängd och sexuell förmåga påverkar vilken behandling som lämpar sig bäst vid peniscancer.

Vid förstadier till cancer kan salvbehandling vara en möjlighet.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.

Kirurgi

Vid botande kirurgi ska operationen utföras på ett av de två specialistcentrum som finns i Sverige. De finns på Skånes universitetssjukhus i Malmö och Universitetssjukhuset Örebro.

Organbevarande behandling används vid mindre tumörer.

Glansektomi innebär att ollonet opereras bort. OIlonet kan kosmetiskt återskapas i samband med operationen. Det görs av vävnad som tas från låret.

Delvis eller hel amputation görs vid mer avancerade tumörer. En lymfkörtelutrymning görs om man hittar spridning till närliggande lymfkörtlar.

Läs mer om operation

Cytostatika

Cytostatika ges som tilläggsbehandling före eller efter operation av peniscancer om man har hittat, eller har en stark misstanke om, spridning till lymfkörtlar.

För att kunna få en sådan behandling måste du ha ett gott allmäntillstånd och ha välfungerande njurar. Behandlingen består av fyra cytostatikakurer med tre veckors intervall. 

Läs mer om cytostatikabehandling

Strålbehandling

Varken de europeiska eller de amerikanska riktlinjerna rekommenderar i dag rutinmässig strålbehandling vid peniscancer.

Apparat som används vid strålbhandling
Strålbehandling ges i första hand vid risk för återfall efter avslutad cytostatikabehandling.

I första hand ges strålbehandling om man anser att risken för återfall är stor efter avslutad cytostatikabehandling. Den rekommenderas också till patienter, efter operation, som inte bedöms tåla cytostatika.

Patienter som inte kan opereras alls får också strålbehandling.

Läs mer om strålbehandling

Hur upptäcks peniscancer?

För att upptäcka peniscancer gör man en klinisk undersökning av tumören eller hudförändringen. Man gör även en utredning av eventuell spridning till lymfkörtlar i den närliggande regionen. 

Den kliniska undersökningen består av att dokumentera:

  • Foto av tumören/förändringen
  • Antal tumörer/förändringar
  • Storlek
  • Lokalisation
  • Om man kan känna förstorade lymfkörtlar
  • Penislängd

Röntgen kan inte ersätta den kliniska undersökningen.

Om det finns tveksamheter kring vad förändringen består av tas en biopsi, ett vävnadsprov. Vävnadsprovet är dock inte alltid helt tillförlitligt så en sammanvägning av kliniska fynd och analys av vävnaden måste göras när diagnosen ska fastställas.

Om cancern har vuxit in i annan vävnad än där den uppstod, dvs om den är en invasiv cancer, kompletterar man med en datortomografi över lymfkörtlarna i bäckenet.

Apparat som används vid datortomografi
Undersökning med datortomografi.

Om läkaren kan känna förstorade lymfkörtlar utvidgas datortomografin till att täcka även buken och bröstkorgen. Förstorade lymfkörtlar som man kan känna analyseras alltid med hjälp av finnålsbiopsi.

För att veta att man sticker på rätt ställe använder man sig av ultraljud.

Orsaker till peniscancer

Förträngning av förhuden, femosis, är det starkaste sambandet till att utveckla peniscancer. Män som är omskurna har därför en minskad risk att insjukna.

HPV-infektion är starkt kopplat till risken att utveckla peniscancer och dess förstadier. Som vid livmoderhalscancer är det framför allt HPV-stammarna 16 och 18 som dominerar.

Sedan hösten 2020 erbjuds även pojkar vaccin mot HPV via skolhälsovården. Man har inte kunnat se någon koppling mellan livmoderhalscancer och peniscancer.

Man har inte heller sett att kvinnliga partners till män med peniscancer oftare skulle insjukna i livmoderhalscancer.

Läs mer om HPV (humant papillomvirus)

Rehabilitering vid peniscancer

Redan när du fått besked om att du har peniscancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Vart kan jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Efter cancerbeskedet

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. 

Patient sitter på en sjukhussäng. Framför står en doktor och en sjuksyster.
Efter ett cancerbesked är regelbunden kontakt med sjukvården en trygghet. Foto: Melker Dahlstrand

För de flesta minskar dock oron och nedstämdheten när man har fått besked och påbörjat behandling. 

Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Råd och stöd efter cancerbeskedet

För dig som är närstående

Att gå igenom en cancersjukdom kan kännas mycket ensamt. En som står nära och som finns vid den drabbades sida och visar omtanke kan man vara ett stort stöd.

För dig som är närstående någon med cancer

Hjälp oss besegra cancer snabbare

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.