Matstrupscancer (esofaguscancer) drabbar varje år cirka 500 personer i vårt land. De vanligaste symtomen är svårighet att svälja mat och större ofrivillig viktnedgång.
Cirka 500 cancerfall personer i Sverige drabbas årligen av matstrupscancer. Antalet kan jämföras med de drygt 65 000 cancerdiagnoser som årligen upptäcks.
Matstrupscancer drabbar inte könen jämnt, tre fjärdedelar är män.
Förekomsten av cancer i matstrupen varierar kraftigt mellan länder. Sjukdomen är vanligast i delar av Kina, Afghanistan, Iran, Turkiet och i nordöstra Sydamerika.
Vanliga symtom på matstrupscancer är
Symtomen uppkommer när cancern växer inåt i matstrupen och med tiden gör det svårare för maten att passera.
Smärta vid sväljning, blödning eller heshet är inte så vanliga symtom vid matstrupscancer.
Det finns två huvudtyper av cancer i matstrupen:
Den första typen förekommer i alla delar av matstrupen och börjar växa i så kallade skivepitelceller i slemhinnan.
Skivepitelcancern är vanligast globalt (cirka 90%) och är dominerande i icke industrialiserade regioner som delar av Asien och Afrika.
Adenocarcinom uppkommer främst i nedre delen av matstrupen och utgår från en ombildad körtelslemhinna (kallad Barrett's esofagus) som uppkommit till följd av långvarigt ökat återflöde av sur magsaft till matstrupen, så kallad reflux (halsbränna och sura uppstötningar).
Förekomst av matstrupscancer just av typen adenocarcinom har ökat betydligt i många industrialiserade länder under de senaste fyra decennierna, inklusive Sverige, medan skivepitelcancer i matstrupen har minskat globalt, särskilt i industrialiserade länder.
Den undersökning som behövs för att bestämma diagnosen matstrupscancer är gastroskopi. Det innebär att en böjlig slang med en minimal kamera förs in genom munnen, ned i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm.
Med hjälp av den kan undersökaren se matstrupen från insidan och samtidigt via en smal kateter som förs in genom slangen ta ut vävnadsprov för undersökning i mikroskop.
Datortomografi (CT), positron-emissions-tomografi (PET), eller en kombination av dessa (PET-CT) och endoskopiskt ultraljud används för att kartlägga tumörens utbredning även utanför matstrupen samt för att finna eventuella dottertumörer eller andra tecken på spridning.
Här får du råd inför läkarbesöken
Förstadier, så kallade dysplasier, och vissa tidiga former av matstrupscancer kan ofta tas bort med ett instrument som förs in via ett gastroskop.
Färre än hälften av all patienter opereras. Det är en omfattande operation. Oftast avlägsnas större delen av matstrupen och övre delen av magsäcken.
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.
De bortopererade delarna ersätts oftast med resterande delen av magsäcken som görs om till en tub, men kan även ersättas med en del av tarmen.
Ibland är operation den enda behandlingen men oftast ges cytostatika och även strålbehandling före operation och ibland ges även cytostatika efter operationen.
Cytostatika och strålning kan ibland ges utan operation för att behandla tumören radikalt, särskilt när en operation inte är möjlig.
Cytostatika och strålning kan ibland ges utan operation för att behandla tumören radikalt, särskilt när en operation inte är möjlig.
Cytostatika och/eller strålning kan även användas för att lindra symtom och förlänga livstiden när tumören inte går att få bort.
För att hjälpa patienten att svälja kan riktad strålbehandlingvara till nytta och även ett så kallat stent kan sättas in i matstrupen. Stentet är ett rörformat nät som håller tumören åt sidan för att mat och vätska ska kunna passera genom stenten.
Eftersom cancer i matstrupen sällan ger symtom i tidiga stadier är det vanligt att sjukdomen är avancerad när den upptäcks. Det gör att prognosen är jämförelsevis dålig.
Fem år efter diagnosen lever cirka 10-20 procent av patienterna i Sverige. Av de som opereras lever cirka 35-45 procent efter fem år. Återfall i sjukdomen kommer oftast snabbt, medan sena återfall (efter 5 år) är ovanliga.
De främsta riskfaktorerna för skivepitelcancer i matstrupen i industrialiserade länder är rökning och hög alkoholkonsumtion. De ökar risken var för sig, men i kombination ökar risken mera.
Ett lågt intag av frukt och grönsaker ökar också risken att drabbas. Det är mest män som drabbas av skivepitelcancer i matstrupen (2 av 3) eftersom de oftare än kvinnor har de vanligaste riskfaktorerna.
De viktigaste riskfaktorerna för adenocarcinom är att magsyra läcker upp i matstrupen (reflux) och skadar dess celler samt övervikt.
Rökning ökar också risken, men inte så mycket som för skivepitelcancer. Ett lågt intag av frukt och grönt ökar risken även för denna typ av matstrupscancer.
Av oklar anledning drabbas klart mest män av adenocarcinom i matstrupen, (5 av 6).
Redan när du fått besked om att du har matstrupscancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Läs mer om cancerrehabilitering
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen
Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet.
För de flesta minskar dock oron och nedstämdheten när man har fått besked och påbörjat behandling.
Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Råd och stöd efter cancerbeskedet
Att gå igenom en cancersjukdom kan kännas mycket ensamt. En som står nära och som finns vid den drabbades sida och visar omtanke kan man vara ett stort stöd.
Matstrupen är ett omkring 25 centimeter långt muskelrör. Ovanför matstrupen finns svalget. Längst ner övergår matstrupen i magsäcken via övre magmunnen.
Svalget är en kort gång som är gemensam för matstrupen och luftvägarna. När vi sväljer mat eller dryck stängs ett lock för luftstrupen och bara passagen till matstrupen hålls öppen.
Maten förs nedåt med hjälp av muskler i matstrupen som drar ihop sig uppifrån och ner så att maten hela tiden pressas nedåt.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
