Bukspottkörtelcancer – cancervårdens svåraste utmaning?

Den bekymmersamma prognosen och det drastiska förloppet gör bukspottkörtelcancer till en grym sjukdom – både för patienter och närstående.

Här finns inga glädjebudskap som när det gäller bröstcancer, lymfom och testikelcancer där överlevnadsstatistiken förbättras decennium för decennium.

I stället står de flesta patienter inför samma dystra prognos nu som för 20 år sen. Trots att det är en relativt sett ovanlig tumör så skördar den många liv varje år – något fler kvinnor än män.

I de allra flesta fall när bukspottkörtelcancer (pankreascancer) upptäcks har sjukdomen nått ett långt framskridet stadium. Endast en minoritet av patienterna går att operera, och även bland dessa är prognosen dålig.

För de allra flesta väntar ett snabbt och plågsamt förlopp, ofta med dramatisk viktnedgång och i många fall även svår smärta.

Tobaksrökning ökar risken för bukspottkörtelcancer

Som vid många andra tumörsjukdomar finns det vid bukspottkörtelcancer inga enkla samband mellan orsak och verkan när det gäller levnadsvanor och tumörutveckling. Man känner dock till vissa faktorer som kan höja risken.

• Ärftliga faktorer är förmodligen inblandade i cirka 5 procent av fallen. Personer som bär på en viss gen löper 40–50 procent högre risk att få sjukdomen.
• Tobaksrökning ökar risken för bukspottkörtelcancer; en uppskattning är att det finns en sådan koppling i cirka en tredjedel av fallen. Även snus anses vara en riskfaktor.
• Det finns ett samband mellan kronisk bukspottkörtelinflammation, så kallad pankre- atit, och tumörutveckling. Detta gör att alkoholmissbruk utgör en riskfaktor.
• En svensk studie tyder på att fisk och citrusfrukter kan skydda mot bukspottkörtel- cancer, medan hög köttkonsumtion ökar risken.

I en uppmärksammad studie publicerad hösten 2010 drogs slutsatsen att det i genomsnitt tar över tio år från det att en bukspottkörtelcancermutation uppstår tills en primärtumör bildas, samt ytterligare ett decennium innan patienten avlider av sin sjukdom.

Oftast växer alltså tumören i tysthet under lång tid, vilket innebär att det finns en möjlighet för tidig diagnostik.

Ett stort problem är dock att symtomen vid bukspottkörtelcancer uppträder sent i sjukdomsförloppet och ofta är av så diffus karaktär, som viktnedgång eller obehag i magen, att de är svåra att direkt sätta i samband med en så svår sjukdom som bukspottkörtelcancer.

Går det att operera bukspottkörtelcancer?

Frågan får ofta ett nedslående svar när det gäller bukspottkörtelcancer. Endast i cirka 20 procent av fallen anser man att nyttan av en operation överväger nackdelarna. Patienterna har ofta en så spridd sjukdom att operation är lönlös.

Sverige har i dag flera duktiga forskargrupper inom området, men samordningen och omfattningen av verksamheten har potential att utvecklas. De nationella nätverken och de intellektuella och materiella resurserna behöver knytas närmare varandra.

Till exempel kan effektivare sammanställning av registerdata och utbyte av vävnadsprover skapa möjligheter till populationsbaserad forskning av hög klass – ett område där Sverige av tradition ligger steget före omvärlden.

Här kan RCC-strukturen förenkla samarbetet på alla plan, oavsett om det handlar om personlig kommunikation, registerföring eller hantering av vävnadsbanker.