Nobelpris med cancerkopplingar

I år delades dubbla Nobelpris ut med koppling till cancer: Upptäckten av hepatit c-viruset som orsakar levercancer samt den gensax som gör det möjligt att klippa i arvsmassan och laga felaktiga gener.

Illustration av två kvinnor.
Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna. får Nobelpriset i kemi 2020. Illustration © Nobel Media, Niklas Elmehed & Johan Jarnestad.

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin belönade upptäckten av hepatit c-virus, HCV. Det smittar via blod, exempelvis vid blodtransfusioner och kan ge kronisk leversjukdom, hepatit, som med tiden kan leda till levercancer. Anna Karlsson, vetenskaplig sekreterare på Cancerfonden, är nöjd med valet.

– Ett jättebra Nobelpris. Och väntat, då deras upptäckt har räddat miljontals liv. Sedan 1991–1992 kan vi screena för virus i blod, vilket har hindrat människor från att smittas, säger hon.

Illustration av tre män.
Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice. Illustration © Nobel Media, Niklas Elmehed & Johan Jarnestad.

Globalt är 70 miljoner människor infekterade med hepatit c, och det dödar 400 000 människor varje år. I Sverige får 1 500 personer årligen diagnosen.

De flesta botas idag

De tre pristagarna Harvey Alter, Michael Houghton och Charles Rice bidrog stegvis till upptäckten som lade grunden till att det i dag finns effektiv behandling som botar drygt 95 procent av dem som behandlas.

– Personligen tycker jag att vi borde screena för HCV i Sverige, för att hitta och behandla dem som bär på tyst HCV och riskerar att drabbas av levercancer, säger Anna Karlsson.

Gensaxen klipper i arvsmassan

Även årets Nobelpris i kemi hade cancerkoppling. De belönade forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna upptäckte den så kallade gensaxen, en teknik som gör det möjligt att klippa och klistra i cellernas arvsmassa.

– Man använder tekniken exempelvis för det som kallas CAR-T-celler, då man omprogrammerar T-celler för att de ska angripa cancerceller. Med gensaxen som verktyg kan man göra immunförsvaret mer effektivt så att det specifikt angriper cancerceller, säger Anna Karlsson.

Det här är en genombrottsupptäckt av så stor betydelse att vi i dag inte kan förutse de stora landvinningar som kommer att följa i dess spår.

Hon konstaterar att de flesta experimentella cancerforskare använder tekniken. Utöver att vara ett viktigt forskningsverktyg är även tillämpningar för cancerbehandling under utveckling. Möjligheterna enorma.

Många användningsområden

– Sannolikt kommer vi inom en snar framtid att få se många exempel på tillämpningar för behandling av såväl cancer som andra sjukdomar. Det här är en genombrottsupptäckt av så stor betydelse att vi i dag inte kan förutse de stora landvinningar som kommer att följa i dess spår. Min gissning är att vi kommer att förundras över betydelsen av gensaxen när vi om tio år ser tillbaka på framstegen inom cancerforskningen, säger Anna Karlsson.


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.