Med siktet inställt på bättre folkhälsa

I februari lanserade Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden Folkhälsa för alla, ett initiativ som syftar till att samla stöd för att Sverige tar beslut om en nationell handlingsplan för ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor.

Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström och Hjärt- och lungfondens generalsekreterare Krisitina Sparreljung sitter på en bänk.
- Det är viktigt att en handlingsplan bidrar till att minska ojämlikheten relaterat till fysisk aktivitet och matvanor i hela befolkningen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare på Hjärt- och lungfonden. Foto: Tobias Vestergren

Det är ett beslut som behövs, menar de respektive generalsekreterarna Ulrika Årehed Kågström och Kristina Sparreljung.

Fler drabbas av sjukdom till följd av sina levnadsvanor och allt tyder på att denna trend kommer fortsätta

Det har nu gått några veckor sedan Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden lanserade det gemensamma initiativet ”Folkhälsa för alla”. Responsen har varit positiv och redan har över 1 500 privatpersoner, organisationer, föreningar, universitet och företag skrivit under på behovet om en nationell handlingsplan för ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor.

Två män joggar över en bro
Fysisk aktivitet minskar risken att drabbas av cancer. All rörelse räknas och ju mer du rör dig desto bättre är det. Foto: Scandinav

Att det finns ett behov av en nationell handlingsplan råder det inga tvivel om, menar Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström:

– Fler drabbas av sjukdom till följd av sina levnadsvanor och allt tyder på att denna trend kommer fortsätta. Ändå har Sverige ingen nationell strategi för att ta itu med ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet och fetma. Gör vi ingenting nu kommer konsekvenserna bli påtagliga. Det har vi inte råd med, därför startade vi det här initiativet, säger Ulrika.

Nationell handlingsplan viktigt verktyg

Folkhälsa är ett mål för samhället och för en förbättrad folkhälsa krävs ett utökat hälsofrämjande arbete. Individen kan påverka sina levnadsvanor men sättet vi lever på beror i hög grad på samhället runt omkring.

Omgivningen där vi bor, finansiella resurser och produktutbud påverkar vårt handlingsutrymme och möjlighet att göra hälsosamma val.

Därför behövs ett hälsofrämjande arbete för att skapa förutsättningar och miljöer som underlättar ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor i samhället, menar Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung.

Ett övergångställe med passerande människor
Sverige har – till skillnad från flera andra länder – ingen nationell strategi för att ta itu med ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet och fetma. Foto: Scandinav

– Att förbättra levnadsvanor är en komplex utmaning. Lösningen kräver samverkan på olika samhällsnivåer och mellan olika aktörer, kort sagt ett angreppssätt som spänner över flera sektorer.  För att möjliggöra detta behövs ett samlat grepp på nationell nivå, det är därför en nationell handlingsplan är så viktig, säger Kristina.

Många gör redan mycket

Många organisationer och föreningar gör redan mycket gott runt om i landet, det engagemanget vill Folkhälsa för alla fånga upp och visa för politikerna som har mandat att besluta om en nationell handlingsplan.

Vi behöver en nationell struktur och långsiktiga mål som matchas med konkreta åtgärder.

Flera myndigheter har påbörjat goda initiativ och hälsofrågorna har de senaste åren fått en tydligare plats på den politiska agendan. Några exempel är Folkhälsomyndighetens nya stödstruktur, Kommittén för fysisk aktivitet och uppdraget till Livsmedelsverket som handlar om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel.

Men utan en överordnad strategi riskerar insatser att bli punktinsatser. Folkhälsoarbetet omfattar många aktörer. En helhetslösning behövs som vilar på långsiktighet, tydlig ansvarsfördelning, och samarbete. Det har visat sig framgångsrikt i många andra länder. 

– Vi behöver en nationell struktur och långsiktiga mål som matchas med konkreta åtgärder. Vi har valt benämningen handlingsplan för att särskilt belysa att fler aktiviteter och initiativ behövs för att vända trenden, säger Ulrika Årehed Kågström.

Jämlikhet en viktig komponent i handlingsplanen

Vad ska då en nationell handlingsplan innehålla? Båda nationellt och internationellt finns sedan länge ett flertal rekommendationer. Det som saknas är implementering.

Faktum är att tidigare framtagna analyser från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket fortfarande är relevanta och går att använda som grund.

Förutom dessa analyser finns tydliga rekommendationer från EU och WHO i allt från produktutveckling till utbildningsinsatser.

Det är viktigt att en handlingsplan bidrar till att minska ojämlikheten relaterat till fysisk aktivitet och matvanor i hela befolkningen.

Kunskapen och erfarenheten från de sektorer och samhällsområden är därför vital. För att handlingsplanen ska vara långsiktigt hållbar och få verklig effekt behöver olika aktörer bidra till utformningen och implementeringen. 

Hamburgare, pommes frites och läsk
Mat som innehåller så kallade tomma kalorier eller kallas för skräpmat är generellt rik på kalorier och mättat fett, men fattig på vitaminer och mineraler. Det är lätt att äta denna typ av mat i för stora portioner. Foto: Scandinav

Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden har såväl som många andra aktörer har en tydlig bild av vad handlingsplanen behöver innehålla.

– Det är viktigt att en handlingsplan bidrar till att minska ojämlikheten relaterat till fysisk aktivitet och matvanor i hela befolkningen. För att det ska vara möjligt behöver handlingsplanen innehålla flera viktiga åtgärdsområden, som till exempel offentliga styrmedel för ökat utbud och tillgång till näringsrika livsmedel, ökade incitament för hälsosam produktutveckling, mer fysisk aktivitet i skolan och ett utökat hälsofrämjande arbete i vården, avslutar Kristina Sparreljung.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.