Forskningsframstegen vi väntar på

Du kan höra hela artikeln uppläst här

I dag överlever två av tre som får cancer. Inom fem-tio år kommer många nyheter inom såväl behandling som prevention, screening/tidig upptäckt, diagnostik och rehabilitering och med en längre tidshorisont än så tecknar Klas Kärre en ännu mer optimistisk bild.

– Om tio år kommer minst tre av fyra att överleva, och på dubbelt så lång sikt kommer andelen att vara fyra av fem – kanske mer, säger han.

Framstegen består av många, stegvisa förbättringar. Framförallt väntas bättre resultat för de cancerformer som redan i dag har hög andel botade, som bröstcancer och prostatacancer.

Bättre riktad behandling 

Ett hett forskningsområde är så kallad precisionsbehandling som skräddarsys för patienten. I dag går det att analysera tumörens arvsmassa för att se vilken behandling den är känslig för. Det går också att analysera patientens hela arvsmassa, något som blir allt billigare och enklare.

Virus tar sig in i tumörcellerna och spränger dem inifrån.

Framöver ser Klas Kärre också läkemedel som inte dödar cancercellerna, utan istället hindrar tumörceller att sprida sig.

– Vi kommer att ha standardbehandling med virus som tar sig in i tumörcellerna och spränger dem inifrån, men också läkemedel som går att slå av och på, säger han.

Läkemedel kan alltså vara inaktiva tills de utsätts för ljus av en viss våglängd, eller för strålning. Då kan läkemedlet verka just där tumören finns, och så länge man önskar.

Tar hjälp av immunsystemet  

Att styra immunsystemet till att hitta och döda tumörceller, så kallad immunterapi, är ett annat aktivt forskningsområde. Dagens så kallade checkpointhämmare hjälper immunsystemet att ta hand om tumörer genom att lätta på en hämmande broms.

– Här kommer vi inom fem år att bli bättre på att avgöra vem som har nytta av dessa läkemedel, hur de ska doseras och hur vi undviker allvarliga biverkningar, säger Klas Kärre.

I dag går det att med genteknik bygga om patientens egna vita blodkroppar så att de kan söka upp och döda cancerceller, så kallad CAR-T-cellbehandling. Men den kostar flera miljoner kronor per behandling och tar lång tid eftersom cellerna behöver odlas utanför kroppen innan de kan ges tillbaka.

För att komma runt dessa flaskhalsar ser Klas Kärre ”mördarceller på burk”. Färdiga celler kan då finnas tillgängliga att ge till varje patient.

Anpassad strålning och kirurgi

Hälften av alla som drabbas av cancer i dag behandlas med strålning. Med hjälp av bättre bilddiagnostik kommer det i framtiden gå att rikta strålningen mer exakt, för att skona frisk vävnad.

– Arbete pågår också för att förändra strålfälten över tid så att vi till exempel inte ger alla doserna på samma sätt, utan anpassar dem i takt med att tumören krymper, eller i takt med att tumören rör sig med andningen under en behandling, säger Klas Kärre.

AI kommer att användas inom all slags behandling.

På längre sikt ser han framför sig läkemedel som kan öka strålkänsligheten hos tumören, och samtidigt minska känsligheten hos frisk vävnad.  

Inom kirurgin sker allt fler operationer med hjälp av robotar.

– Det gör kirurgen ”mindre darrhänt” och låter kirurger operera i vinklar som inte går att nå för hand. I ett långtidsperspektiv tror jag på att ställa diagnos under själva operationen, genom att färga tumörvävnad eller analysera de molekyler den innehåller vilket ger snabbare svar än att skicka prover på analys, säger han och fortsätter:

– Inom all slags behandling kommer artificiell intelligens, AI, att användas för att i stora material hitta mönster som avslöjar samband som går oss människor förbi.

Bättre bilddiagnostik kan avslöja tumören

Att snabbt förstå vilken cancer det handlar om är självfallet viktigt. Patologer analyserar i dag prover från tumörer i mikroskop och här finns utvecklingspotential, enligt Klas Kärre.

– Bättre bilddiagnostik kan avslöja hur tumörcellerna ser ut i 3D, men även avläsa deras molekylära profil. Och AI kan analysera bilddata och bli ännu bättre än både dagens patologer och radiologer, en utveckling som redan är på gång, säger han.

Blodprov som visar på cancer

Det kommer att bli mycket enklare att ställa diagnos, bara genom att använda vanliga blodprover. Här kommer man att bli allt bättre att hitta biomarkörer, exempelvis proteiner eller arvsmassa, som visar på cancer.

I ett längre perspektiv kommer smartare sätt att ta prover från saliv, svett och tårvätska, exempelvis med ”smarta kontaktlinser”. 

– Men också enklare metoder än dagens stick för att ta celler från slemhinnan i exempelvis tarmen, säger Klas Kärre.

Screening som fångar cancer tidigt

Screening för att hos större grupper av befolkningen söka efter förstadier till cancer sker rutinmässigt i dag enbart för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjocktarmcancer, men Klas Kärre ser att det kan bli aktuellt att bredda detta på sikt.

– Jag tror att det med hjälp av biomarkörer i blod kan ske inom fem år för prostatacancer och inom tio år även för lungcancer, bukspottkörtelcancer och äggstockscancer. Tidig upptäckt ökar tydligt chansen till överlevnad, säger han.

Även inom screening tror han att AI kommer att spela en allt viktigare roll.

Forskning för livskvalitet efter cancer

Vilka forskningsframsteg väntar då som kan förbättra livet efter avslutad cancerbehandling?

I dag upplever många förlamande trötthet, fatigue. Forskning pågår för att undersöka vikten av fysisk aktivitet, läkemedel mot depression, men även psykologisk behandling samt mindfulness och yoga.

Vaccin kan utrota den cancerformen.

Bättre behandling även av smärta och illamående kommer att höja livskvaliteten.

– På lång sikt tror jag också på tekniska lösningar. Exempelvis mot de tal- och sväljproblem som ofta uppkommer efter öron-, näs- och halscancer, och även olika typer av proteser, säger Klas Kärre.

Bäst är att förebygga cancer 

Att minska risken för att cancer alls uppkommer är förstås också ett viktigt område.

Att påverka människors livsstil är ett sätt. Kost och fysisk aktivitet är faktorer som på gruppnivå påverkar risken för cancer.

– Jag tror att vi behöver engagera en ny typ av kommunikatörer, som beteendevetare, för att få människor att ändra livsstil, säger Klas Kärre.

Ett framtida hjälpmedel kan vara att på ett enkelt vis mäta biomarkörer i blodet som avspeglar exempelvis träning eller kost och ger återkoppling och motivation.

Vaccin mot cancer

Vaccin mot cancer är en annan förebyggande del.

– Här behöver cancerformen vara kopplad till infektion med virus eller bakterier, som dagens vaccin mot humant papillomvirus som skyddar mot uppkomst av livmoderhalscancer. Med vaccination kan vi helt utrota den cancerformen, säger han och tillägger:

– Däremot tror jag det är svårt att ta fram generella cancervaccin. Men vaccin kommer att kunna användas för att hindra att en viss tumör kommer tillbaka, exempelvis vaccin som aktiverar celler i immunförsvaret så att de kan hitta och döda kvarvarande tumörceller, säger Klas Kärre.

Forskningen som Cancerfonden stöder är bred och inbegriper prevention, screening/tidig upptäckt, diagnostik, behandling och rehabilitering.