Dödsfall i cancer kopplat till övervikt eller obesitas, det som tidigare kallades fetma, har ökat allra mest mellan 2010 och 2019

Närmare hälften av alla dödsfall i cancer kan förebyggas. Makten att lyckas med detta ligger hos våra politiker. Nu är hög tid att gå från kunskap till handling. Det är dags att sätta upp ett mål att minska antalet förebyggbara cancerfall med 30 procent till år 2030, skriver Cancerfondens generalsekreterare.  

Antalet personer i Sverige som drabbas av cancer har ökat de senaste årtiondena. Idag uppskattas 62 000 personer någon gång få en cancerdiagnos. År 2040 förväntas cirka 100 000 personer per år få samma besked.

Ökningen beror på att vi lever längre och blir bättre på att diagnostisera cancer. Men också på att vi lever allt mindre hälsosamt, vilket ökar risken att drabbas.  

En nyligen publicerad studie i the Lancet slår fast att närmare hälften av alla dödsfall i cancer kan härledas till riskfaktorer som i stor del är kopplade till våra levnadsvanor. Sagt med andra ord: närmare hälften av alla dödsfall i cancer, globalt, går att förebygga.

Närmare hälften av alla dödsfall i cancer kan härledas till riskfaktorer som i stor del är kopplade till våra levnadsvanor.

Rökning och alkohol står för störst andel. Men det är dödsfall i cancer kopplat till övervikt eller obesitas, det som tidigare kallades fetma, som ökat allra mest mellan 2010 och 2019.   

Studien bekräftar levnadsvanornas betydelse; i våras spådde WHO att övervikt kan bli den främsta påverkbara orsaken till cancer i flera länder. I Sverige har vart femte barn övervikt eller obesitas.

Insikten borde skapa febril aktivitet hos våra beslutsfattare.

Obesitas bland vuxna har tredubblats sedan 1980-talet. Här finns mänskligt lidande att undvika och samhällskostnader att spara. Insikten borde skapa febril aktivitet hos våra beslutsfattare. Men istället hamnar prevention för långt ner på dagordningen.  

Kanske är det för att vad vi äter och hur vi rör på betraktas som en privat angelägenhet. När faktum är att våra levnadsvanor är en kombination – det är personliga val som påverkas av kunskap, samhällsstrukturer och normer.

Synen på ansvaret för våra levnadsvanor måste helt enkelt breddas. Det bekräftas även av Cancerfondens granskning av den cancerförebyggande politiken: det saknas politiska åtgärder som skapar miljöer där ansvaret för hälsosamma beslut inte uteslutande läggs på individen.

De vanligaste åtgärderna är informationsinsatser. Detta trots att forskning bedömer att det är otillräckligt för att förändra beteenden. Ekonomiska styrmedel, vilket bedöms ha större effekt, är ovanligt.

Cancerfonden anser att våra politiker bör sätta ett mål om att de förebyggbara cancerfallen ska minska med 30 procent till år 2030.   

Här finns stora möjligheter till förändring. För det krävs målsättningar. Cancerfonden anser att våra politiker bör sätta ett mål om att de förebyggbara cancerfallen ska minska med 30 procent till år 2030.   

Det är inga orimliga ambitioner. För decennier sedan var rökning en självklar del av vår livsstil. När rökningens risker uppdagades agerade samhället. En kombination av kunskapshöjande insatser, skattehöjningar och begränsningar i det gemensamma rummet sattes in.

Resultatet: antalet som röker har minskat markant. Tack vare kraftfulla och långsiktiga åtgärder på samhällsnivå gjorde Sverige en beteendeförflyttning på individnivå.

Detta behöver nu appliceras på området övervikt och obesitas. Det är dags att våra politiker omsätter kunskap till handling, tusentals liv finns att rädda. 

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden   

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.